Övertänkande och förlamande analysering

av Azita Miakhel

Det finns ett citat som säger: “Det finns ingenting i världen som kan såra dig mer än dina egna tankar”. Visst låter det rimligt?

Jag har reflekterat en del över hur mycket våra egna tankar egentligen kan påverka vårt välmående; både psykiskt och fysiskt. 

Händelser och situationer i sig är inte så hemska, som vårt ältande, grubblande och övertänkande. 

Övertänkande innebär (utifrån engelsk översättning) att tänka på någonting för mycket eller för länge. Man upplever att det är omöjligt att sluta tänka.

Övertänkande är också känd som: “Analysis paralysis”, på svenska, typ: “förlamande överanalysering” som innebär att vi blir fasta i vår tänkandets bur och kan bli handlingsförlamade.

Överanalyserande och problemlösning är inte samma sak. Problemlösning engagerar hjärnan utan att matta ut den. Vid problemlösning försöker vi hitta lösningar och angriper själva problemet.

Överanalyserande är att grubbla över ett problem, utan att egentligen försöka lösa det.  

Övertänkande kommer i två olika former: tänka på det som har hänt och/eller tänka och oroa sig för det som kommer att hända.

Personer som överanalyserar drabbas oftare av ångest och panikångest känslor. Också att få en panikattack är vanligare bland de som övertänker – vilket låter rationellt då en panikattack är kroppens sätt att säga till oss att tagga ner och stressa mindre.

Hälsosamt stimulerande tänkande som till exempel: analysera olika samhällsfrågor eller psykologiska analyser, kan vara utvecklande och göra vårt psyke starkare. Däremot gör övertänkande och ältande oss svaga, trötta och understimulerade.

Är du kär och analyserar smådetaljer kan det antingen vara stimulerande eller tröttsamt. Det beror helt enkelt på om du tänker på kärleken som en möjlighet eller som en kamp.

Hjärnan behöver sin vila

Vår hjärna förbrukar 20 procent av kroppens energi. Det är redan för stora energimängder som vi gör av med under vardagen; på jobbet, i skolan eller någon annanstans. Ska vi dessutom övertänka varenda detalj, överanalysera alla situationer – ja, då får vi problem. Stackars hjärnan liksom. 

Tecken på övertänkande/överanalysering

  • Grubbleri över småsaker och ständigt fråga sig: “tänk om?” frågor.
  • Sömnsvårigheter då hjärnan är för upptagen med att tänka än att koppla av.
  • Att ständigt “läsa mellan raderna” och förneka eller förbise fakta.
  • Att ta det mesta personligt.
  • Att ha konversationer i huvudet där man önskar att man hade sagt/gjort det ena stället för det andra.
  • Att inte kunna närvara i nuet eftersom fokuset är inåt, inom känslorna och man lever i sitt huvud. 
  • Ständiga skuldkänslor och självdestruktiva tankar. 
  • Känslor av skam och nedvärdering.
  • Att tänka på saker som vi saknar kontroll över. Vi tänker att om vi överanalyserar kanske kan vi få bättre kontroll.
  • Att vara trött, ofokuserad, känslosam, misstänksam och på sin vakt.

Det finns många fler tecken på övertänkande, men jag stannar här. 

Tanke/känsla/handling

Våra känslor och tankar kan inte exsitera utan varandra. Lite som hönan och ägget. Vi vet inte om tanken kommer först eller känslan (nobody knows). En sak är i alla fall säker: Tanke påverkar känsla och känsla påverkar tänkandet (och våra beteenden). Som i en cirkel.

Hur ska man göra då?

Nu berättar jag något som kanske gör dig defensiv. Håll i dig:

Du är INTE dina tankar!

Du är INTE heller dina känslor.

Det bara tänks/känns så.

Här kommer några tips på att minska överanalyserandet:

  • Distrahera dig. Träna ett hårt pass på gymmet och trötta ut kroppen på ett positivt sätt (finns andra roliga aktiviteter också, men det skriver jag inte om här).
  • Träna dig på att se helheten istället för delarna.
  • Meditera, stretcha och försök aktivera samtliga sinnen i allt du gör.
  • Hjälp någon annan. Det är bra för mänskligheten och får dig på bätter humör. När du tänker på andra, kommer du ut från ditt huvud lite.
  • Bråka inte med dina tankar. När du anstränger dig för att inte tänka på ett visst sätt, överanalyserar du istället. Vår hjärna är emellanåt som en trotsig tvåårig. Säg att den inte ska göra något, vill den bara göra det. Ett litet test: när du läser detta, föreställ dig INTE ett par skor . . . (Hur gick det?).
  • Skriv ner dina tankar på ett papper så märker du att de är egentligen inte så farliga som du tror.
  • Sök professionell hjälp om överanalyserande begränsar dina möjligheter till ett sunt liv.

Och lyssna på mig ännu en gång: Du är inte dina tankar. Du är tänkande varelse.

Du är inte dina känslor. Du har förmågan att känna.

Du kanske också vill läsa