Skillnaden mellan skuld och skam
Skuld är känslan av att man har gjort någonting fel. Att vi har gjort ett misstag och mår dåligt så länge känslan sitter inom oss. Precis som smärta, talar skuldkänslor om för oss att någonting är fel.
Skam är känslan att hela min person är fel (att självet är fel). Skam behöver inte vara kopplat till någon specifik händelse, beteende eller situation. Känslor av skam bildas tidigt i livet och blir inrutade i vårt själv. Skam till skillnad från skuld, går inte att reparera. När vi känner att “vi är felet”, kan vi inte reparera oss genom att be om förlåtelse eller rätta till ett misstag.
Det är intressant att studera skam utifrån ett psykologiskt perspektiv, men här vill jag fokusera mer på skuldkänslor. Jag har tidigare skrivit om effekten av skuldkänslor på vår hälsa (läs inlägget: Skuldkänslor – nödvändiga eller onödiga) men känner, att jag vill skriva om det igen.
Den “goda” skuldkänslan
Ja det finns god skuldkänsla och det finns skadlig skuldkänsla. Goda skuldkänslor talar om för oss att någonting är annorlunda och vi behöver reparera viktiga relationer. Den goda skuldkänslan kan leda till självinsikt där vi får veta vilka vi egentligen vill vara.
Genom goda skuldkänslor lär vi oss att bli empatiska och kärleksfulla gentemot andra människor. Vi gör (garanterat) fel och genom att be om ursäkt, rättar vi till vårt beteende och eventuellt lär oss att inte göra om samma misstag.
Den skadliga skuldkänslan
Är man full med skuldkänslor från barndomen kan det vara svårt att skilja mellan bra och dålig skuld då vår hjärna kan få svårt att skilja mellan dessa.
Personer som har blivit djupt skuldbelagda som barn reagerar starkare på fel och misstag och de och de kan ha svårare att släppa taget.
Kroppen signalerar skuldkänslor genom:
Ett exempel:
Om du tränar styrketräning och gör det regelbundet blir du starkare och bygger mer muskler. Tyvärr fungerar inte psykisk ohälsa på samma sätt. Om vi mår dåligt och inte hanterar våra negativa känslor blir vi ännu mera sårbara och riskerar att måsämre.
Här är ett tydligare exempel:
Du har en del uppgifter att göra, men du väljer att skjuta upp dessa. För varje gång du prokrastinerar, tillkommer ännu en uppgift som läggs på hög bland allt du har att göra. Detsamma gäller känslor av skuld. Om du inte hanterar, släpper taget om ett (riktigt eller påhittat) misstag, byggs det i psyket upp ett berg av jobbiga känslor som kan påverka vardagen på negativa sätt.
När vi låter skuldkänslorna ta över vår person kan resultatet visa sig i alla våra beteenden och handlingar.
Nedan skriver jag vad som händer om/när skuldkänslorna har tagit över:
- Det kan bli svårt att fatta beslut då det i bakhuvudet finns det en röst som skriker: “Gör nu inga misstag!!!”.
- Man kan bli “överansvarig”, dvs. överdriven noggrannhet (pedantisk) för att inte göra fel.
- Att bli överkänslig där du utvärderar alla situationer med rätt-och-fel tänkande.
- Att rädslan blir så stark att man kollapsar. Man kan bli ineffektivit, passiv och väljer att isolera sig.
- Dåligt självförtroende eftersom man tvivlar på sin egen förmåga.
- Ständigt sätta andras behov före sina egna (på engelska people pleasing).
- Ta till ohälsosamma metoder för att dämpa ner känslornas intensitet. Självdestruktiva och självskadebeteende så som hetsätande, dricka alkohol, grubbleri och ältande.
Varför gör vi det mot oss själva?
Omedvetet tänker vi att om vi håller fast vid skuldkänslorna, kommer vi att få rättfärdigande och har straffat oss själva tillräckligt. Som om vi förtjänar att må dåligt för att vi har gjort ett misstag – snälla liksom.
Nu känner vi alla mer/mindre skuld, men att känna skuld för saker som vi direkt inte är ansvariga för, kan medföra svår ångest, sömnproblem och depressiva känslor.
Att hantera skuldkänslorna
Tipsen nedan kommer från kognitiv beteendeterapi som jag själv har använt när jag har känt skuldkänslor:
- Föreställ dig att du är utanför dig själv för att observera den skuldfyllda situationen objektivt. Du är kritiker och vän samtidigt. Är det så att du erkänner att du har gjort ett misstag som har orsakat en annan människa obehag, då är det bara en sak att göra: Be om ursäkt. Be om ursäkt, mena det och sedan move on.
- När du känner dig fast i en mindset och känner skuldkänslor utan att du vet vad det beror på, skriver ner allt du känner och varför du känner det. När känslor kommer på papper (eller på paddan) blir de lättare att få en helhet samtidigt som du studerar delarna.
- Identifiera vilken typ av skuldkänslor det handlar om. Det händer alltför ofta att vi adopterar andra människors sinnesstämning och känner skuldkänslor för någonting som egentligen tillhör någon annan.
- Ingen är perfekt! Ha inte orealistiska krav på dig själv. Det här låter konstigt, men jag personligen fascineras mer av människor som är lite slarviga, lite snurriga, icke perfekta och är mer av: “Ojdå -Ops” – typen, än människor som aldrig gör fel (lägg av liksom).
Sammanfattande reflektion
Älta inte i dagar, veckor, månader över saker som du borde ha gjort eller skulle ha gjort. Bajsiga situationer (moget ordval Fröken Azita) händer. Det är livet. Vi kan inte gå tillbaks i tiden och ändra det som har varit.
Nu berättar jag någonting existentiellt som du kanske inte alls håller med om: I nuet finns det inga problem!
Vi hörs inom kort där jag berättar mer om mitt påstående.
