Om social exkludering
Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad.
Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.
När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.
Vad händer med oss vid mobbning?
Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.
När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.
Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.
Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet.
Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner
Hur ser ett mobboffer ut?
Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.
Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)
Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.
Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?
På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).
När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.
Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:
- Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
- Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
- Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.
Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten
Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).
Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.
Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?
Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:
Strategier för att motverka utfrysning:
Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.
Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:
- Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
- Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen.
- Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
- Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
- Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
- Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.
Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.
“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”
— Barack Obama
