Enligt psykologisk definition är en emotion en känsla som påverkar oss psykologiskt eller fysiologiskt. En emotion är med andra ord någonting som påverkar våra tankar, beteenden och handlingar. Inom psykologin har det länge resonerats kring vad som kommer först: känsla, tanke, eller handling? Svaret på den frågan är lika komplext som när man frågar om det var hönan som kom först eller ägget.
Nobody knows liksom.
För att förstå en känsla, behöver vi förstå tanken bakom känslan och handlingen som blir resultatet av det vi känner och tänker. Känslor per definition är ingenting annat än feedback. Känslor talar om för oss hur vi ska uppleva en situation. Ska jag bli rädd och undvika det som händer, eller ska jag stanna kvar?.
Känslor vill oss väl oavsett form, intensitet och flöde. Det finns psykologiska synsätt som menar att vi människor drivs av två grundläggande emotioner: rädsla och kärlek, men jag sparar diskussionen om detta till ett annat blogginlägg i framtiden, då det finns teorier om att vi har nio grundemotioner.
Nu när vi har bildat oss en uppfattning om vad en känsla är, låt oss försöka förklara varför vi mår dåligt och hur det kommer sig att två personer kan reagera helt olika på samma eller liknande företeelse.
Inom det kognitiva perspektivet pratar man om termen: kognitiva scheman. I ditt tänkande finns det små lådor där du placerar känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter. Det är dina kognitiva scheman som tolkar situationer, människor och upplevelser och bestämmer åt dig hur du ska känna, tänka och agera.
Är du till exempel uppvuxen med att våld är svaret på alla konflikter, använder du våld nästa gång du grälar med en person. Har du däremot lärt dig att oavsett hur oenig du är med en person, våld är aldrig svaret på en konflikt, tar du till förhandlingar istället (kanske svär du åt personens mamma, men använder inte knytnäven).
Vad är det som får vissa att må dåligt?
Orsaken till att en del människor mår sämre än andra ligger oftast i de tolkningarna de gör utifrån sina kognitiva scheman, om man nu enbart utgår ifrån det kognitiva perspektivet.
Det som an få oss att må dåligt är vad vi prioriterar och anser vara viktiga för oss. Jag får förmodligen känslor av frustration om jag inte hinner träna på gymmet som jag hade planerat. Greta Thunberg får känslor av frustration om hennes möte med FN generalsekreteraren inte blir av. Intensiteten av frustrationen kan vara lika hos oss båda, men vi blir frustrerade på grund av helt olika anledningar och sammanhang.
Det som kan göra livet mer meningsfullt:
Att vara snäll gör livet värt att leva. Sträva därför efter att bli en snällare och mer empatisk person. Arbeta med att utveckla din moral och håll fast vid dina sunda värderingar. Bemöt andra med respekt, omtanke och kärlek.
Gör rätt prioriteringar. Allt negativt i din tillvaro förtjänar inte din tankekraft och energi. Fokusera på det som lyfter upp dig och får dig på bättre humör. Gör tid för din hobby och uppskatta de fina, snälla människorna i din närhet.
Våga visa dig sårbar. Ingen blir imponerad av en robot som alltid har ett falskt leende på läpparna och inte vågar visa känslor. Vi är alla människor och det som gör oss mänskliga är framförallt vår ödmjukhet. De människorna som kommer in i våra liv och stannar i våra tankar, är de som visade sårbarhet, var ärliga och genuina. Att vara givmild kostar ingenting, men kan förgylla någons tillvaro. Lycka är det när vi ger någon ett hopp, förverkligar någons dröm eller lyssnar empatisk på en annan människa.
Här avslutar jag blogginlägget och passar även på att önska ett gott nytt år. Läs gärna inlägget “Kan det bero på meningssökande?“
Nedan bifogar jag en lektion om det kognitiva perspektivet om du efter att ha läst blogginläggen blivit nyfiken på den kognitiva teorin.
