Innan sommarlovet skrev jag ett blogginlägg om ledighetsångest och nu är det dags att skriva om ångesten som uppstår när vi går tillbaka till skolan eller till jobbet.
Återinträdesstress
Det uppmärksammas inte ofta, men det är rätt vanligt med gå-tillbaka-till-jobbet-ångesten (du kan byta ut ordet jobb mot skolan om du vill). På engelska finns det till och med en beteckning för tillståndet: “Reentry stress“, Google översätt “återinträdesstress“.
Efter en periods ledighet kan vissa individer känna stark oro för att gå tillbaka till de dagliga rutinerna på jobbet/skolan. Det händer att det uppstår blandade känslor där man å ena sidan vill tillbaka till rutinerna och å andra sidan vill lata sig i soffan.
Som all sorts ångest kan det kännas obehagligt med känslorna som uppstår vid återgång till jobbet eller skolan, men lyckligtvis är Reentry stressen kortvarig och går över efter ett par veckor när rutinerna sätter sig.
Ångestens intensitet och varaktighet varierar från person till person. Har semestern/ledigheten inte gått enligt planerna, kan ångesten vara starkare vid återgång till jobbet/skolan.
Är det vanligt att känna ångest?
Jag lade upp en video på TikTok om ämnet jag skriver om och där var det några som kommenterade om olika sorters ångest som de känner: En följare skrev att han upplever mest ångest under semestern och vill hellre arbeta. En annan skrev att hen känner söndagsångesten som starkast.
Vi känner ångest i olika situationer och på grund av olika orsaker. En situation kanske stressar en person, men en annan skulle vara lugnare i liknande situation.
Det är fullt normalt att känna oro, rädsla och ångest, så länge problemet inte blir en begränsning i vardagslivet (i så fall bör man söka professionell hjälp). Nedan skriver jag kort om vad ångesten egentligen är:
Om ångest
Det är fullt normalt att känna ångest. Ångestreaktionen påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.
Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Detta förenklad innebär att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv att: “Känn inte ångest nu … bli inte stressad … svettas inte …“.
Ångesten räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (typ att du spyr eftersom du är stressad).
Mentalt visar sig ångesten i känslor som:
- Oro
- Nervositet
- Desillusionering
- Overklighetskänslor
- Som att vara i en bubbla
- Rädsla
- Katastroftänkande
De fysiska symtomen på ångest är:
- Spänningar i nacke och axlar
- Illamående
- Ont i magen
- Yrsel
- Trötthet
- Hjärtklappningar
- Kortare andning
- Svettningar
Avslutande reflektion
Vi ställer (emellanåt) orealistiska krav på oss själva. Vi förväntar oss att semestern ska vara avkopplande, kul och händelserik – men livet är oförutsägbart och det är inte alltid kul, varken på jobbet, i skolan eller under ledigheten – OCH det bör vara okej!
Det är inte meningen att vi alltid ska vara på topp och att livet ska vara som en romantisk saga – ingen smärta, inget obehag och absolut inga regniga dagar under semestern.
Livet är att vara i vardagen, leva i varje stund och omfamna nuet med allt det erbjuder. Bra stunder som mindre bra stunder, allt ingår i livets cirkel.
Fördjupning
Här kan du lyssna på min lektion om stress och stressreaktion:
