Fem anledningar till antimobbningslag

av Azita Miakhel

Förra veckan skrev jag till en riksdagsledamot om min vision att mobbning bland vuxna på arbetsplatser ska bli olaglig/alternativt att det görs korrigeringar i diskrimineringslagen som ska ge medborgarna bättre skydd mot mobbning och utfrysning.

Jag fick faktiskt ett svar av ledamoten och blev glad över att personen som är upptagen tog sig tid att återkoppla. Svaret var icke-värderande och väldigt artigt.

Min ambition är att så en liten frö hos våra politiker och hoppas på att den frön växer sig till en lag, eller eventuellt ett tillägg till diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen sammanfattad:

Vad som anses som diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Förenklat är diskriminering att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Det är en trygghet att vi har diskrimineringslag som ger minoriteter visst skydd. Det som jag däremot saknar i lagen är ett tillägg om utfrysning, mobbning och kränkande särbehandling som inte grundar sig I någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

En person kan vara etnisk svensk, vara heterosexuell, ung, frisk och ändå bli mobbad/utfryst på en arbetsplats.

Det händer alltför ofta att personer som är drivande (visionärer), ambitiösa, högpresterande och framåt, blir offer för trakasserier, social exkludering och mobbning.

Att bevisa?

Nu kanske du tänker: det är svårt att bevisa mobbning/utfrysning så hur ska man göra det brottsligt? Låt mig ge ett exempel och göra en jämförelse med samtyckeslagen:

Första juli 2018 fick vi samtyckeslagen som bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.

Innan lagen blev till, fanns det oro för att det skulle för offret vara svårt att bevisa att hen har utsatts för brott, men efter att lagen blev till, fick vi starkare skydd och större frihet över våra kroppar.

Som samhällskunskapslärare går jag igenom samtyckeslagen med mina ungdomar och vi brukar ha workshops om lagen där vi diskuterar/förklarar den.

En person som blir drabbad av sexualbrott gör en anmälan hos polisen och rättsprocessen börjar därifrån.

Tänk om …

Jag ska skriva om ett påhittat scenario för att nyansera en idé. Bara visa tålamod och läs till slutet.

Tänk: En person blir offer för ett sexualbrott och gör en anmälan hos polisen, men polisen skriver inte ens anmälan då brottet kan vara svårtbevisat.

Förställ dig att polisen som skriver din anmälan ger dig indikationer på att du borde ha haft anständigare kläder på dig. Du kan ju inte gå runt på natten och se slampig ut. Du fiskar efter att bli utsatt.

Offret får höra att ärendet är svårtbevisat och därmed ingen idé att göra en anmälan.

Visst går det inte ens att föreställa sig ett sådant scenario i Sverige? Vi blir tagna på större allvar än så.

Min poäng: I fallet mobbning och utfrysning på arbetsplatser råder oftast principen som jag beskrev ovan.

När en person blir drabbad, blir hon/han lätt ifrågasatt. Hur kan du bevisa det?

Borde personen skriva ner varje gång någon använder härskartekniker på henne/honom? Borde han/hon skriva ner (fota?) varje gång han/hon inte blir medbjuden på gemensamma fester och AW? Om en/flera personer pratar bakom ryggen på en person eller sprider rykten om henne/honom ska det filmas eller tas bild på?

Undanhållande av information, subtila gester, otillåten påverkan av andras arbete, är olika former av kränkande särbehandling. Svårtbevisat? Ibland. Men bryter dessa ner en person psykiskt? Absolut!

Psykisk misshandel är också misshandel.

Någonstans måste den drabbade tas på allvar där hon/han får en rättslig prövning. En kränkning är en kränkning, oavsett om den är fysiskt eller psykologiskt. En kränkning ska alltid tas på allvar.

Mobbningen/social exkludering leder till psykisk och fysisk ohälsa. Läs gärna inlägget om “Mobbningens effekter“.

Fem anledningar till varför utfrysning/mobbning på arbetsplatser ska bli olaglig

Låt mig berätta varför jag är envis i mitt förslag om att mobbning, utfrysning och social exkludering på arbetsplatser bör bli olaglig:

1. Sjukskrivningar kostar samhället pengar

En person som blir mobbad/utfryst på sin arbetsplats kan antingen få utmattningssyndrom eller andra psykiska och fysiska besvär som begränsar personen att fortsätta arbeta. När en person blir långtidssjukskriven drabbas välfärden.

Innan sjukskrivninen arbetade personen och betalade skatt. Under sjukskrivningen blir hon/han tvungen att leva på Försäkringskassan och skattemedel. Vem vinner på det?

2. Barnen drabbas

När en förälder blir utbränd, orkar han/hon inte ta hand om sitt/sina barn. Barnen kan drabbas av psykisk ohälsa när en förälder inte är mentalt närvarande i deras liv.

Vid utbrändhet är mängden av energi begränsad hos den drabbade där enkla saker som att laga mat till sin familj eller läsa en bok för barnen kan kännas utmattande och överväldigande.

Barnen är framtiden och samhället tjänar på att uppfostra starka barn än att reparera söndriga vuxna.

3. Lag kan ge avskräckande effekt

Har vi en lag som förbjuder kränkande särbehandling, blir människor försiktiga med hur de behandlar varandra. Moralen i en grupp försvinner när de team bildar sig emot en individ. Lagen kan med andra ord få oss att respektera varandra i högre grad.

Samhället tjänar på det.

4. Effektivisering gynnar samhället

Arbetsplatser blir mer effektiva när det råder trivsel och samarbete kollegor emellan. Effektiva arbetsplatser bidrar med utveckling i samhället.

Glada människor sprider glädje.

5. Suicid

Många människor som drabbas av utfrysning/mobbning på jobbet blir suicidala och i tragiska fall begår självmord.

Att förlora unga människor drabbar inte bara en familj, men också vänner och staten. En person med god arbetsförmåga försvinner och lämnar efter sig en trasig familj.

Absolut ingen tjänar på det!

Slutord

Mobbning påverkar viktiga funktioner i individens personlighet och den mental hälsan. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon påverkar personens grundläggande känslor negativt. 

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighetkänsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet

När effekterna är såpass allvarliga, kan vi inte förlita oss på föreskrifter, policyn och likabehandlingsplaner. Vi behöver lagstadgat skydd mot all form av mobbning.

Låt oss börja med att korrigera lagen om diskriminering så den täcker även all form av mobbning och utfrysning bland vuxna.

Längre fram i livet kan vi hittaa effektivare strategier för att förebygga mobbning bland barn och ungdomar också.

Låt oss vuxna föregå med gott exempel och jag är övertygad om att barn och ungdomar tar efter. Barn lyssnar inte alltid på vad vi säger – de gör som vi vuxna gör.

Du kanske också vill läsa