När vi pratar om trauma, tänker vi oftast på svåra erfarenheter av psykiska övergrepp som lämnar djupa sår. Trauma anses uppkomma till följd av svåra psykiska-/fysiska övergrepp.
Jag har under några dagar tänkt på om trauma också kan skapas av negativa händelser i vardagen? Alltså att vi får i oss småportioner av problem varje dag och efter en period säger det Boom! och du blir liksom paralyserad (traumatiserad?).
Häng med så ska vi djupdyka i vad trauma är:
Vad är trauma?
Trauma betyder en allvarlig psykisk skada eller chock som orsakas av en händelse eller en upplevelse som är mycket oroande eller skrämmande.
En traumatisk händelse kan vara något som en olycka, en katastrof, ett våldtäkt, en krigshändelse, eller andra plötsliga och våldsamma händelser.
Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att bearbeta den och kan lida av olika symtom som minnesförlust (minnesluckor), ångestproblematik, depression, fysiska besvär och sömnstörningar.
Hur visar sig trama hos individen?
Här är några vanliga symtom som kan uppstå efter en traumatisk händelse:
- Känslomässiga reaktioner på trauma: Sorg, aggressivitet, skuldkänslor, oro och ångest är vanliga reaktioner efter en traumatisk händelse. Man kan också känna sig desorganiserad, förvirrad eller känna sig låst.
- Fysiska reaktioner: Personer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att sova, kan få huvudvärk, svettas eller känna sig illamående. De kan också ha hjärtklappning, andnöd eller andra fysiska reaktioner som kan likna panikattacker.
- Minnesreaktioner på trauma: Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att minnas vad som hände. De kan också ha mardrömmar eller flashbacks, dvs de kan uppleva som om händelsen händer på nytt.
- Förändringar i beteende: Individer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att återgå till sina vanliga aktiviteter och kan ha svårt att fokusera eller koncentrera sig. De kan också känna sig avstängda från andra människor eller ha svårt att uttrycka sina känslor.
Kan långvarig stress leda till trauma?
Ja, långvarig stress kan leda till trauma. Stress är en normal reaktion på utmaningar och pressande situationer och kan förbättra prestation och öka koncentrationen.
Men om stressen blir för långvarig och omöjlig att hantera kan den leda till psykisk ohälsa och trauma.
Långvarig stress kan orsakas av olika faktorer, till exempel en pressande arbetsmiljö, ett svårt förhållande, social isolering eller ekonomiska problem.
Människor som utsätts för långvarig stress kan känna sig utmattade, ha svårt att sova, få magproblem och ha svårt att koncentrera sig.
De kan också känna sig oroliga, deprimerade eller rastlösa.Om långvarig stress inte hanteras kan det leda till mer allvarliga psykiska hälsoproblem som depression, ångeststörningar (GAD) och posttraumatisk stressyndrom (PTSD).
Du kan läsa mer om stress här.
Kan mobbning leda till trauma?
I mina senaste blogginlägg har jag analyserat de psykologiska/fysiologiska effekterna av utfrysning, mobbning och syndabockstänkande hos den drabbade.
Här vill jag uppmärksamma ännu en fara med mobbningen: att den skapar trauma hos personen som har blivit utsatt.
Med andra ord: Ja, mobbning kan leda till trauma.
Vad är mobbning?
Mobbning innebär att en person eller en grupp personer utsätter en annan person för kränkande och skadliga handlingar, och det kan ha en starkt negativ inverkan på den som utsätts för mobbningen.
Människor som har varit utsatta för mobbning kan lida av en mängd olika symtom, inklusive ångest, depression, sömnproblem och självskadebeteende.
En person som har varit utsatt för långvarig mobbning kan också utveckla posttraumatisk stressyndrom (PTSD), en psykisk störning som kan uppstå efter en traumatisk händelse.
Symtom på PTSD kan innebära flashbacks, mardrömmar och ångest (Läs mer).
Det är vanligt att samtliga/flera av de symtom på trauma som jag beskrev ovan också förekommer hos personer som blir mobbade.
Slutsats
Vi må ha olika gener och fysiska förutsättningar, men miljön runtomkring oss har en avgörande roll för vårt välmående.
Tänk dig små bebisar. De kan varken prata eller lösa matematiska problem och de är i stort behov av omvårdnad, kärlek och uppmärksamhet. Utan omvårdnad överlever inte människobarn.
När bebisen sedan växer upp, börjar socialiseringsprocessen där människor runtomkring henne trycker på med alla sociala regler, normer och förväntningar.
Tänk nu att barnet börjar skolan och några andra barn får för sig att mobba hen.
Ditt glada barn börjar nu tappa sin gnista och du känner knappt igen honom/henne efter en period. Barnet blir tystlåten, tillbakadragen, trött och lättirriterad.
Mobbningen kommer med stor sannolikhet att bidra till psykisk ohälsa hos barnet om inte det sätts in hjälp och resurser i god tid.
Och den vuxne
Tänk nu vidare att vara i en miljö där du blir verbalt kränkt nästan dagligen. Där du inte får vara en del av gemenskapen och får en hel grupp människor emot dig.
Tänk dig känslan av att vara maktlös och sakna kontroll över din vardag. Du blir mer och mer tystlåten, dimmar ditt ljus och till slut vet du knappt vem du är.
Tänk dig att du varken känner samhörighet eller delaktighet. Du är annorlunda i en miljö med hög grad av konformitet – och annorlunda är inte bra.
Du blir felet du blir syndabocken.
Vår identitet är inget annat än andras förväntningar på våra roller och därmed är det vanligt att långvarig utfrysning/mobbning resulterar i identitetskris hos den drabbade.
Vem brukade jag vara och hur hamnade jag här?
Trauma är inget annat än psykets respons på svåra händelser. Dagliga erfarenheter och upplevelser kan stärka/motivera oss eller så kan de knäcka oss.
I ett flocksamhälle med enorm socialkontroll, är människans frihet begränsad.
Hjälp en individ om du har den möjligheten.
Var snäll. Det kostar absolut ingenting. Visa empati och värme. Var någons hopp om att godheten fortfarande finns.
TikTok
Följ gärna mig på TikTok där jag envist driver kampanjen om en antimobbningslag.
