Vi kan känna oss produktiva (duktiga) när vi gör fler saker samtidigt, men vad många inte vet är att multitasking (också kallad för simultankapacitet) ökar vår stressnivå, sänker vår IQ och kan minska vår produktivitet med hela 40 procent!
Forskare menar att multitasking fördröjer utförandet av uppgifter när vi avbryter oss själva och det tar oss 25 procent mer tid att genomföra en uppgift när vi multitaskar.
Har du en smartphone?
Låt oss ta dig som ett exempel. Hur ofta växlar du mellan olika appar i mobilen? Från Facebook till Instagram, från Instagram till TikTok, från TikTok till Aftonbladet och så tillbaka till Facebook.
Samtidigt kastar du ett öga på TV:n, zappar mellan olika kanaler för att sedan gå tillbaka till mobiltelefonen och fortsätta processen.
Och allt detta gör du under någon/några minuter bara.
Simultankapacitet eller en (o)vana?
Ett företags drömanställd är oftast en person som lyckas hålla fler bollar i luften.
Men multitasking kan långsiktig skada vår psykiska hälsa då risken för stress, ångest och panikångestattacker ökar när vi försöker dela vår uppmärksamhet.
När vi tar på oss flera arbetsuppgifter för att visa hur effektiva vi är, finns det faktiskt en risk att inget av dessa projekt blir riktigt bra (unless you are the superman).
Helt ärligt, vem har någonsin lyckats hålla flera bollar i luften? Det är ytterst opraktiskt och dömd till misslyckande.
Det räcker med att hålla en boll åt gången (att ha många järn ielden är inte heller någon bra idé).
Multitaskandet är inte bara ett problem på jobbet, utan händer var vi än befinner oss – så länge vi har tillgång till våra telefoner och inte besitter självdisciplin.
Risker med multitasking
Häng med så ska jag berätta varför multitasking i det långa loppet kan göra oss mindre effektiva och bidra till att vi blir känsligare för stress, nedstämdhet, utmattning och få ångestrelaterade sjukdomar.
Hjärnan delar inte fokus – den växlar fokus
Vår hjärnas kapacitet är begränsad. Hjärnan besitter inte förmågan att göra flera saker samtidigt. Vid multitasking byter hjärnan snabbt fokus mellan olika uppgifter.
Vi fokuserar vår uppmärksamhet på en sak och snabbt byter till en annan. Alltför ofta växlandet av uppmärksamheten kan göra hjärnan förvirrad och skapa frustration och irritation.
Multitasking kan vara en effektiv strategi för att få mycket gjort på kort tid, men risken att komplicera vårt arbete och vår produktivitet blir högre när vi multitaskar.
Multitasking är en myt. I själva verket innebär det att snabbt växla från en uppgift till en annan, för att sedan växla tillbaka igen. Och varje gång du gör det bytet betalar du en ”skatt” för både din tid och din energi. Av den anledningen är det nästan alltid mer effektivt att utföra en uppgift: fokusera på en sak och gå vidare när du är klar, så att du inte betalar onödiga bytesskatter.
— DR. SAHAR YOUSEF, FORSKARE I KOGNITIV NEUROVETENSKAP, UC BERKELEY
Mer om riskerna med multitasking
När vi multitaskar växlar vi fokus från det ena objekt till det andra. Stressen som uppstår i hjärnan kan öka risken för att göra misstag.
Ökad stress
När vi försöker hålla reda på flera saker samtidigt blir vi stressade. Kronisk multitaskande (och stress) kan i längden orsaka utmattning, insomnia och andra hälsoproblem.
Sämre kvalitet
Uppgifternas kvalitet blir sämre och produktiviteten sjunker till följd av en trött hjärna som har förbrukat onödig mycket energi på att växla uppmärksamhet.
När vi multitaskar är det lätt att glömma bort saker eller så gör vi halvfärdiga jobb.
Ökar tröttheten
Multitasking kan vara mycket ansträngande och trötta ut vår hjärna. Tröttheten kan i sin tur påverka viktiga kognitiva förmågor så som koncentrationsförmågan, planeringsförmpågan, spatial förmågan och problemlösningsförmågan.
I det långa loppet?
Om multitasking i längden kan medföra mer skada än nytta, borde även användandet av sociala medier skada oss i längden?
Vad händer med vår hjärna och uppmärksamhet när vi dagligen använder sociala medier och pendlar mellan olika sinnesstämning, sinnesintryck och känslor?
Föreställ dig att du sitter med TikTok i ett par timmar och bläddrar mellan olika videoklipp.
Du ser ett klipp om översvämning, direkt efter (bara sekunder) nästa klipp om roliga katter, därefter klipp om någon skjutning som följer av någon video om skrattande giraffer.
Upplevelse av kontext och sammanhang
Jag har börjat undra vad som egentligen händer med vår hjärnas upplevelse av kontext och sammanhang när vi multitaskar.
Tittar vi på en film, följer vi en tråd. Detsamma om vi läser en bok, eller har ett telefonsamtal, men vad händer när vi växlar mellan olika appar I mobilen?
Kanske skadas vår känsla av sammanhang när vi missbrukar användandet av sociala medier?
En selfie på Snapchat, ett meddelande på messenger, en story på WhatsApp. Och allt samtidigt!
Min personliga åsikt är att ja; växlandet mellan olika appar leder till att hjärnans känsla av kontext försämras.
Vad ska skolan göra?
När jag gick i skolan var jag bosatt i biblioteket. All information fanns i böckerna så det var bara att söka i stora bokmängder för att skriva en liten uppsats.
Nu är det andra tider. Dagens barn och ungdomar kan med några klick ta fram all fakta de behöver.
I dagsläget har de flesta hört talas om Chat GPT där du skriver en fråga och får utförliga, faktabaserade svar.
Ber du chatten att skriva ett blogginlägg så gör den det åt dig (du behöver inte ens läsa mina inlägg längre).
Lite coolt med den tekniska utvecklingen, men tänk på att allt har ett pris. Vi betalar med vår psykiska hälsa när teknologin tar över.
Vi vistas inte ute, vi blir rastlösa av att vara i nuet och kroppen blir orolig när telefonen är utom räckhåll.
Livs-/och mentalkunskap i skolan
Skolan behöver satsa på att lära barn livs-/ och mentalkunskap (hittade på ett eget ord) och hjälpa barnen att orientera i sina tankar, känslor och beteenden.
Att införa mobilförbud under lektionerna är bra då eleverna blir mindre distraherade av allt som händer i deras telefoner, men att ge dem en laptop som pedagogisk hjälpmedel med tillgång till Internet, är samma sak som att ha telefonen.
Samtliga mobilappar kan laddas ner till datorn och så fort fröken inte ser, växlas det mellan de olika apparna.
Vad vi vuxna behöver göra är att få barn/ungdomar att förstå riskerna med multitasking i tidig ålder.
Förbjuder vi mobilerna under lektioner, används de under raster istället och sedan hemma.
Barn/unga behöver strategier för att själva kunna lägga undan elektronik utan vuxnas “tjat”, men vi vuxna behöver hjälpa dem med självdisciplin först.
Vidare …
Vidare behöver skolan handleda eleverna med att sortera bland sina tankar/känslor och utveckla barnens förståelse-/och empatiförmåga.
Det finns de som spekulerar om att skolor/universitet kan få konkurrens när den artificiella intelligensen utvecklas ännu mera (syftar på Chat GPT).
Kritikerna är oroliga för vilken funktion skolan ska ha i människors liv när framtagandet av kunskap är bara en klick bort?
Det är enkelt att söka fram fakta om depression, men att hantera sina känslor dagligen så inte ungdomen drabbas av depression, är utmaningen.
Den artificiella intelligensen utvecklas. Parallellt med den utvecklingen behöver vi utveckla vår och våra barns emotionella intelligens också.
