För ett par dagar sedan såg jag en sista video på den 18 åriga body positivity influensern och TikTok-stjärnan @theylovesadity (med nästan 600 tusen följare) där hon ser ut att säga hejdå till sina följare.
Theylovesadity som hette Asia LaFlora mimar i den sista videon på en sång “I guess it’s time to go...” och på videon går det att läsa texten: “When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“
Jag vet inte hela berättelsen om den unga tjejens liv, men kan inte heller ignorera texten som hon skrev innan hon bestämde sig för att begå självmord.
Det går inte utifrån hennes eget inlägg att utesluta att hon blev offer för falska rykten.
Jag har skrivit flera blogginlägg om faran med mobbning, utfrysning och ryktesspridning, men känner att jag behöver skriva ännu ett inlägg.
Människor bör inte dö för att några får som hobby att skvallra och sprida rykten.
Jag tror på allvar inte att människor som ägnar sig åt olika former av emotionell manipulering förstår vilken skada de åsamkar offret.
Falska rykten psykoanalytiskt
Först ska jag analysera varför människor får behov av att sprida rykten utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.
Hur skulle Sigmund Freud förklara förtal och ryktesspridning? När vi vet orsakerna bakom våra känslor och handlingar kanske lär vi oss att bli snällare mot andra?
Falska rykten skapas oftast på grund av avundsjuka/svartsjuka. Vid avundsjuka är den primära känslan: aggression.
När aggressionsdriften uppenbarar sig vill impulsen skada den som har triggat igång vår ilska (typ att vi vill slå personen eller kasta något på honom/henne).
Men eftersom vi lever i ett civiliserat samhälle där mantrat är “icke-våld”, slår vi inte till “fienden” utan låter vår aggression ta andra vägar – som till exempel att snacka skit bakom personen rygg, använda härskartekniker eller frysa ut och mobba personen.
Ilskan är en drift och vill ut. Här kom jag ihåg ett citat av Freud: “ironi/sarkasm är mildare form av aggression”. Citatet kanske inte är relevant i detta sammanhang, men kan vara något att tänka på.
Falska rykten socialpsykologiskt
Vi speglar oss i andra
Andra människors beteenden och förhållningssätt påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden.
Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget” (Läs också Det dom inte berättar).
Som människa finns man, men ryktet är något som skapas och underhålls av omgivningen – utanför vår egen person.
Du, dina handlingar och beteenden föder ditt sanna rykte, men falska rykten är någonting vi inte kan kontrollera. När ryktet har väl skapats är det tyvärr svårändrat.
Du lever ditt liv, ditt rykte lever sitt eget.
Viktigt att komma ihåg att falska rykten skapas sällan av en enskild person. Det är mer regel än undantag att det står en grupp bakom ryktesspridningen.
Snack bakom ryggen och svartmålande av en syndabock kan ge en känsla av makt, sammanhållning och kontroll i en grupp. Känslan av makt kan ge en illusion av att man har en speciell sorts inflytande eller betydelse inom gruppen.
Falska rykten som strategi att utöva makt
Ryktesspridning kan användas som maktmedel på många olika sätt. En person eller grupp kan till exempel sprida rykten om en annan person eller grupp för att försöka få andra människor att tänka negativt om den personen eller gruppen och på så sätt försöka skada deras anseende eller position.
Man kan också sprida rykten för att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika företeelser.
Det finns exempel på att regeringar och andra makthavare har använt ryktesspridning som ett verktyg för att försöka påverka opinionen i en viss riktning eller för att försöka motverka olika slags protester eller oppositionella rörelser.
Ryktesspridning kan användas som ett verktyg för att försöka skapa oro eller rädsla i en befolkning och på så sätt få människor att acceptera vissa åtgärder eller beslut samt att försöka påverka människors beslut eller åsikter om olika saker.
Sammanfattningsvis är slutsatsen här att ryktesspridning används för att mentalt förstöra de man ogillar/hatar.
Psykologiska effekter av ryktesspridning
Ryktesspridning kan skada individer psykisk och fysisk. Om ryktet handlar om enskild person, kan det skada personens anseende och leda till social isolering, social exkludering, förtryck och psykisk ohälsa.
Personer som får sitt rykte förstört kan till följd av en infekterad miljö insjukna i utmattningssyndrom, kronisk trötthetssyndrom och generaliserad ångestsyndrom.
För en del kan skadan bli såpass djupt, att personen väljer att avsluta sitt liv.
Hur kul kan det att visats i en miljö där människor har bildat sig en uppfattning om dig och där du förgäves försöker motbevisa deras förvrängda idéer om dig?
Snack bakom ryggen och skvaller kan leda till syndabockstänkande samt leda till hot och våld (fysiskt/psykologiskt) mot den person som ryktet handlar om.
Den som drabbas av ryktesspridning kan få svårt att skaffa vänner, om han/hon är utmålad som elak och opålitlig. Ett dåligt rykte stänger många dörrar och dödar vår ambition, livsglädje och beslutsamhet.
Ryktesspridning kan med andra ord ha allvarliga konsekvenser för den enskilda personen, såväl som för samhället i stort.
Vi må tro att vi kan tänka objektivt, men tyvärr förlitar vi oss (oftare än vi vill erkänna) på andras berättelser om en person.
Det finns till exempel en anledning till varför det behövs en referens när du söker ett jobb.
Vad kan ryktesspridning göra mot människor?
Ryktesspridning kan ha många olika konsekvenser för människor. Om rykten sprids om en person, kan det påverka den personens anseende och relationer med andra. Det kan också påverka den personens möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang.
Falska rykten och förtal kan vidare ha konsekvenser för en hel grupp av människor, till exempel en viss etnisk grupp eller en kulturell grupp.
Rykten som sprids om en grupp människor kan bidra till att förstärka fördomar och stereotyper och på så sätt skada den gruppens anseende och möjligheter i samhället.
Går ryktesspridning för långt, kan det uppstå konflikter och våld människor emellan.
Slutord
Att skapa, sprida och upprätthålla falska rykten är farlig för enskilda individer, grupper och samhället. Människor som förlitar sig på rykten kan förlora sin källkritiska förmåga när de enbart hör ensidig information om en individ eller en grupp.
För mig personligen tar det ett par år innan jag kan bilda min egen uppfattning om en person.
Vi är summan av våra olika roller som vi har i olika sociala sammanhang och därmed tycker jag att det är omöjligt att tro sig känna en person genom andras beskrivningar.
Vi får ge människor en chans att visa oss sitt autentiska jag. Därefter är det fritt fram att bilda sig en uppfattning om personen.
Här avslutar jag inlägget med att gå tillbaka till TikTok-tjejen som tog sitt liv. Vi kommer kanske aldrig veta hela berättelsen om henne, men texten hon skriver på sista videon säger mycket:
“When they make you the villain in their story but don’t tell the full thing…“.
RIP: Asia LaFlora
