Psykisk (o) hälsa uppstår I vardagen. När våra relationer, våra rutiner och sammanhang vi möter dagligen fungerar, fungerar även vi som mental starka individer.
Om vardagslivet är däremot konfliktfylld eller om det förekommer rutinmässiga kränkningar, finns det risk att individen hamnar I ohälsa.
I detta blogginlägg fokuserar jag på verbala kränkningar, dess effekter på psyket och några råd som jag har lyckats få ihop som kanske kan hjälpa någon därute.
Vi börjar med en definition.
Vad är kränkningar?
Verbala kränkningar är en form av känslomässigt misshandel.
Det inträffar när någon använder sina ord för att angripa, dominera, förlöjliga, förminska, manipulera och/eller nedvärdera en annan person och påverka den personens psykiska mående.
Känslomässiga kränkningar är ett sätt att kontrollera och upprätthålla inflytande över en annan person.
Genom att trycka ner, trycka ännu hårdare och fortsätta trycka tills offret ger upp, kan förövaren utöva sin makt.
Tre typer av emotionella kränkningar
När jag sökte på begreppet “emotional abuse”, kom det upp två typer på psykologisidor som jag letade efter: verbala kränkningar som leder till fysisk misshandel och verbala kränkningar som skrämseltaktik.
1.Förspel för fysiskt misshandel
En del använder verbala kränkningar som “förspel’ för fysiskt misshandel. Förövaren kan till exempel börja med att förödmjuka offret genom att använda extremt laddade och fula ord, för att sedan bli arg och övergå till att slå sitt offer.
2.Skrämsel och hot
Andra typer av emotionella kränkningar är att använda grovt/vulgärt språk gentemot en annan, där förövaren skriker ut kränkande och sårande ord. Målet med sådana kränkningar är att utöva makt genom att använda sin röst och ett aggressivt kroppsspråk. Här skrämmer och hotar förövaren sitt offer till lydnad och tystand.
Jag vill också lägga till en tredje typ av emotionell kränkning, dvs den subtila typen. Det är jag själv som tycker att den tredje typen borde också räknas inom ramen för emotionella kränkningar.
3.När det inte hörs och syns men gör ont ändå
Den tredje sortens emotionella kränkningar är den subtila sorten. Exempel på sådana kränkningar är pikar, negativa kommentarer, subtila gester och kroppsspråk (såsom blickar, och hånskratt).
Här tycker jag att mobbning, social exkludering och utfrysning räknas in.
Vad är värst?
Det är omöjligt att förutspå vilken sorts kränkning som är värst, då hen som tar emot kränkningarna – enbart den personen – får leva med de psykologiska effekterna och traumat som medföljer kränkningarna.En del människor lär sig att hantera andras passiv aggressivitet på ett konstruktivt sätt, men kan få livet förstört om de skulle bli fysisk misshandlade.En annan del skulle hellre få en örfil än att få höra kränkande ord eller bli mobbad.
När grodan kokas
Många människor tror att de skulle veta om de blev verbalt kränkta. Trots allt innebär verbala kränkningar ofta skrik, nedvärderande kommentarer, förolämpningar och förminskande beteenden.
Men det finns mer i en kränkning än vad många inser. Vissa människor blir verbalt trakasserade regelbundet utan ens inse att det pågår.
Kommer du ihåg mitt blogginlägg om “Den kokande grodan”?
Låt mig friska upp ditt minne:
Metaforen om den kokande grodan:
Om en groda plötsligt skulle sättas ner i kokande vatten skulle grodan genast hoppa ur.
Om grodan placeras i ljummet vatten som värms upp gradvis, så skulle den inte bli medveten om den ökande faran från det varma vattnet.
Som ett resultat kokas grodan långsamt och dör till slut.
När saker och ting blir vanor reagerar vi inte längre på dem. Det positiva blir vardag, men också det negativa.
Och vi vänjer oss vid rutinerna i vardagen. Och vi stannar kvar.
Typer av emotionella kränkningar
Nedan följer några olika typer av emotionella kränkningar:
- Trakasserier Skrämsel
- Hot
- Tvång
- Mobbning
- Förlöjligande
- Förnedring
- Härskartekniker som används under en längre period
- Kontrollerande beteenden
- Gaslighting
- Utfrysning
- Att isolera personen från deras vänner eller familj
- Verbala uttryck för ilska, som skrikande eller svärord
Hur ska man hantera emotionella kränkningar?
Utifrån psykologiartiklarna jag har läst i ämnet, sammanfattar jag ett antal strategier som kan vara till hjälp om man misstänker att man blir emotionellt kränkt.
Jag har också lagt till strategier utifrån mina egna erfarenheter av emotionella skador.
Erkänn problemet
Bara för att någonting händer ofta, betyder det inte att det är normalt. Att t ex bli kränkt av främmande män på gymmet och tänka “Det är så det fungerar i orten” gör inte förövarnas handlingar “normalt”.
Det är inte normalt att ett tryggt gym-pass ska innebära att polisbilen står utanför lokalen.
Innan du kan ta dig ut ur en destruktiv situation, erkänn destruktiviteten först.
Lämna när du blir kränkt
Nej det händer inte alla och nej du ska inte vänja dig vid det.
Att lösa ett problem kan ibland innebära att lämna en situation helt.
Bryt och byt!
Offret bär inte skulden
Du själv men också samhället kan ibland lägga skulden på dig.
Vad gjorde du att den personen blev så arg att hen tog till fysiskt/verbalt angrepp?
Har du inte aktivt gjort något för att såra någon, har du absolut ingen anledning att känna skuld.
Skammen bör ligga på den som står för kränkningar inte på den som tar emot skiten (ursäkta språket).
Sök stöd och hjälp
Det är inte säkert att du får den bästa hjälpen att ta dig ut från kränkningar, men söker du inte stöd, kommer du aldrig att veta.
Prata med en vän, en släkting eller en myndighet för råd och vägledning.
Lämna bakom dig
När vi underhåller en del tankar och minnen, blir de kvar hos oss alldeles för länge.
Bestäm dig för att läka och med rätt insatser kommer du att hitta tillbaka till dig själv.
Slutord
Att leva I destruktivitet gör dig varken starkare eller ger dig immunitet mot mentala påfrestningar.
Ju mer vi fortsätter acceptera att bli kränkta, trakasserade, slagna och skrämda, desto svagare blir vi: psykiskt och fysiskt.
Lär dig av mina misstag och låt det inte pågå under lång tid.
Jag har haft turen att få rätt stöd och hjälp, men för en del kan det gå så långt att de blir apatiska och förmår sig inte att söka hjälp.
Och du kära läsare: var snäll mot människor du möter.
Fakta Källor: Länkade i brödtext
Foto: “Grodan” av Samuel Giacomelli och “Dörren” av Angel Luciano
