Hur mår du Azita?
Jag satt i personalrummet och läste Göteborgs-Posten när en kollega artigt frågade: ”Hej Azita, hur mår du?”. Istället för en artighetsfras tillbaka blev mitt svar: ”Jo, jag är okej, men jag är orolig för den negativa samhällsutvecklingen där extremism blir alltmer accepterad”.
Oj. Efter att ha sagt detta ursäktade jag mig och började småprata istället (som man brukar göra när någon frågar hur man mår).
Nu kanske du undrar vad det var för nyheter jag läste som skuggade den sociala normen om hälsandet och jag lät istället impulsen svara på frågan.
Låt mig berätta om det.
Jag läste nämligen en artikel om att Chalmers tekniska högskolan i Göteborg förbjuder politiska manifestationer helt då institutionens rektor Martin Nilsson Jacobi menar att ”de värnar om arbetsplatsens trygghet”.
Poängtera måste göras att det hittills inte har förekommit några hot, hat eller trakasserier mot någon folkgrupp bland studenterna, utan rektorns beslut bygger helt på spekulationer och “tänk om”-resonemang.
Var det bättre förr?
Jag kan inte låta bli att tänka på tiden när jag pluggade samhällskunskap vid Göteborgs Universitet.
Jag minns att diskussioner studenter emellan kunde ibland bli riktigt heta.
Någon student kunde skrika.
Någon kurskamrat blev ledsen.
Någon tog åt sig.
Någon blev ursinnig, men
… när det var dags för rast samlades vi utanför caféet på Sprängkullsgatan, drack kaffe och blev sams igen.
Det absolut bästa under de åren jag pluggade samhällskunskap var delmomentet statsvetenskap och de politiska diskussionerna vi hade.
Det var besvärande härligt att få höra olika åsikter och argumentera för sina ståndpunkter.
Det var demokrati i dess genuina form.
Yttrandefrihet där vi lärde oss att se nyanserna i olika perspektiv och synvinklar.
Ibland när det hettade till lite för mycket fick vi avbryta och börja om på nytt. Något tal om att förbjuda åsikter fanns det inte.
Jag skrev min B uppsats i samhällskunskap om “USA:s motiv till Irakkriget” och trots att ämnet var känsligt, fick jag allt stöd och handledning som behövdes för att genomföra uppsatsen.
Något tal om att förbjuda åsikter fanns det inte.
Tvärtom. Institutionen gjorde sitt yttersta för att studenterna skulle våga tycka, tänka, vara skeptiska samt utveckla sin källkritiska förmåga.
En förmåga som jag har haft nytta av i mitt yrkesliv och privatliv.
Marknadsföring och verklighet?
Texten nedan står på Chalmers hemsida:
Chalmers arbetar med hållbara lösningar för en bättre framtid för människa och natur. Forskningen ska bidra till lösningar även på de globala utmaningarna. Ett globalt framstående tekniskt universitet för en bättre värld.
Källa
Ordet utmaning lockar oftast studenter till att välja en högskola.
Hade man varit ointresserad av utmaningar hade man inte sökt sig till högskola och universitet överhuvudtaget.
Det är en utmaning att läsa fyra böcker på en månad och skriva tenta på dem.
Men berätta för mig; på vilket sätt löser förbud mot att uttrycka politiska åsikter de globala utmaningarna?
Kännetecken för en diktatur
När jag startar kursen Samhällskunskap 1b, brukar jag börja med delmomentet “Demokrati – diktatur”.
Bilden nedan är en del av PowerPoints-presentationen som jag använde när jag hade mina genomgångar kring demokrati och diktatur för bara några veckor sedan.
Inte alls avancerad och på gymnasienivå:
Förtydligande,
Under delmomentet i Samhällskunskap 1b har vi fokuserat på vad som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur och sedan har vi (bl.a.) tagit upp vilka maktmedel som används i de två olika styrelseformerna.
Försöker jag vara din samhällskunskapslärare?
Svar nej!
En del av punkterna ovan (typ alla!) kan vi tyvärr se inslag av i vårt samhälle här och nu.
Låt mig bocka av några av dessa punkterna – maktmedel som används i en diktatur – för att få dig att öppna ögonen och inse vart vårt samhälle är på väg:
Förtryckande åtgärder används i en diktatur:
Att skrämma befolkningen till underkastelse:
Tydliga exempel på den punkten:
- Partiledaren för SD håller tal till nationen (obs: minoriteter) och ber svenska medborgare och människor som är bosatta i Sverige, att lämna landet.
- Genom att påtala att svenska medborgare som har sina rötter I andra länder, inte är svenskar och inte heller välkomna i Sverige, tvingar man dessa till underkastelse.
- En annan SD politiker tycker att man ska använda elchock i fotbojor på brottsmisstänkta så dessa ska få en stöt om de får för sig att närma sig sitt offer. De brottsmisstänkta ska inte rostas, bara få lite ont – förtydligar SD-kvinnors ordförande Linda Lindberg.
Vad blir härnäst? Dödsstraff? Tortyr av brottsmisstänkta?
Censur och kontroll över media
Vi är känsliga för att använda ordet censur i Sverige då den är starkt förknippad med diktaturstater, men vad är censur egentligen?
- Hur verkligheten egentligen ser ut kommer inte alltid till vår kännedom. Media kontrollerar information och informationen är oftast subjektiva.
- Åtta borgerliga jättemdier kontrollerar 89 procent av tidningsupplagan i Sverige. Censur? Kanske inte. Men subjektiva urval av nyheterna? Åh ja!
Begränsningar av politisk aktivism
Auktoritära stater hatar bildning, utbildning och organisationsfriheten. Dessa stater vill kontrollera människors tankar och medborgarnas rätt till politisk aktivism.
- Till exempel att Chalmers förbjuder politiska manifestationer eller att människor som uttalar sig “politiskt inkorrekt” får sparken från olika uppdrag.
- Vidare begränsar dessa och försvåra möjligheterna till föreningslivet genom att införa lagar som gör det ekonomiskt svårt för politiska motståndare att finansiera sina verksamheter.
Kontroll över ekonomin
Pengar styr allt. Vilka som äger resurserna i samhället är avgörande för en auktoritärstats överlevnad.
- Privatiseringar som gynnar enskilda individer och företag, till exempel friskolereformen och vårdföretag som drivs av privatpersoner.
- När skolan privatiseras blir det enklare att ägaren att köra sin race och risk för att barnen lär sig underkastelse ökar enormt.
- Nedskärningar av välfärden så att redan rika människor ska kunna expandera sina förmögenheter genom nyetableringar. Fattiga och rädda människor är lättare att kontrollera.
Övervakning och spionage
Här finns det många exempel men jag väljer ut ett par:
- Har du läst om förslaget att polisen ska kunna avlyssna människor som inte ens är brottsmisstänkta?
- År 2025 (om förslaget går igenom), när du myser med sin älskling i soffan och det börjar hetta till – tänk då att Big Brother might be watching you.
Propaganda, manipulation, hjärntvättning
Auktoritära regimer skapar rädsla och osäkerhet:
- Genom rädsla har de högerextrema i Sverige lyckats skapa syndabockstänkande där alla samhällets problem har blivit invandrarnas fel.
- Missnöjepartier hjärntvättar folket genom att ständigt skuldbelägga minoriteter i samhället i stället för att låta medborgarna undersöka var problemet egentligen härstammar ifrån.
- Det är, till exempel, enklare att rikta fokus på gängkriminella, än att berätta för oss vilka förebyggande arbeten de gör för att motverka att barn/unga hamnar i brottsbeteende.
Säkerhetsstyrkor
Militären används som auktoritära statens förlängda arm:
- Först skapar de rädsla och sedan vill de ta i hårdhandskarna (och ännu hårdare).
- Till exempel att man ber militären att kontrollera ”de utsatta områdena”.
Påstår jag att vi har blivit en diktatur?
Absolut inte.
Jag konstaterar ingenting. Mitt syfte är att vi ska vakna till och reagera på de auktoritära förslagen och beslut som kommer ut på löpande band.
Vi hinner inte smälta en repressiv lag (och lagförslag) förrän nästa presenteras.
Andas lite och meditera på dina förslag innan du presenterar dessa i den svenska riksdagen – kan man ju tycka.
Tänk på dina barn, barnbarn och barnbarnens barn som ska rätta sig efter de lagar du stiftar idag.
Ska kommande generationer leva i en djup kontrollerad stat där den individuella friheten blir minimal?
Hur kul kommer det att vara för dem? Har du tänkt på det?
Crossing my heart och hoppas på att vi aldrig förvandlas till en auktoritär stat.
Men det är viktigt att våga erkänna att tecknen på att staten håller på att bli auktoritärt blir alltmer tydliga.
Läs också: ÅH ljuva underbara makt
Foto QR kod: Unsplash.com
