“Psykologiivardagen” på TikTok
Parallellt med bloggen har jag ett TikTok konto som jag driver under namnet “Psykologiivardagen” där jag lägger upp korta inlägg i syfte att uppmärksamma händelser, beteenden och situationer som kan leda till psykisk ohälsa.
Gissa nu vilka inlägg på TikTok som har fått och får flest visningar och likes?
Svar: Inlägg om utbrändhet, utfrysning och mobbning.
Liknande gäller min blogg. Det inlägget som har legat bland de mest lästa inläggen under snart två år, är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på”.
Kan detta vara ett tecken på att många lider i det tysta och när någon uppmärksammar problemet, blir igenkänningsfaktorn plötsligt uppenbar?
Att många som blir sjukskrivna på grund av utbrändhet har befunnit sig i destruktiva, dysfunktionella arbetsmiljöer under en lång period, men inte riktigt kunnat sätta fingret på kärnan av problemet?
Att mobbning, utfrysning och kränkningar på jobbet är faktorer som förstör enskilda individers liv och vardag.
Jag vet inte.
Social utestängning
Social utestängning och avvisning inträffar oftast i två former. Den första formen är fysisk utestängning där offret blir helt ensamt och isolerat.
Den andra formen är emotionell utestängning där en individ ignoreras och känner sig oönskad.
Det finns en tro om att människans kropp och psyke ska på något magiskt sätt vara separerade från varandra, där våra tankar och känslor inte bör ge kroppsliga reaktioner, men så är inte fallet.
Utestängning från sociala sammanhang utlöser samma smärtområde i hjärnan som aktiveras vid stark fysisk eller emotionell smärta.
Hur påverkas vi av mobbning?
Stressen som utlöses i hjärnan resulterar i känslor av ångest, och denna ångest leder i sin tur till psykisk smärta.
Hjärnans starka reaktion på utfrysning och mobbning har sina rötter i evolutionen.
I det vilda var människan mest skyddad när hon var en del av en grupp.
Att tillhöra flocken minskade risken för faror, och med fler medlemmar kände sig stammen tryggare.
Mobbning påverkar viktiga aspekter av vår personlighet och mental hälsa.
Forskning har visat att endast fem minuter av utfrysning från en betydelsefull grupp negativt påverkar individens grundläggande känslor.
Specifikt påverkar det personens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll, och resulterar i utvecklingen av nedstämdhet och aggressivitet hos offret.
Vem bär ansvaret?
Om utfrysning och mobbning förekommer bland barn i skolan, är det de vuxnas ansvar att motverka detta.
Då individens primära socialisation sker i hemmet, är sunda värderingar kring bemötande av andra människor viktiga.
Jag brukar likna barnuppfostran som att köra bil: Du kan vara en bra bilförare, följa alla lagar, köra försiktigt och med omtanke, men du kan inte kontrollera hur andra trafikanter kör sina bilar.
Jag som förälder kan lära mitt barn att inte mobbas, kränka eller frysa ut, men om du uppmuntrar ditt barn till att slåss eller vara elak, då har jag inte längre något inflytande.
Vidare för att motverka mobbning behövs det konkreta regler och regelverk i skolorna där skolpersonal arbetar förebyggande för att motverka alla former av trakasserier.
Om vi inte uppfostrar barnen rätt, kommer dessa att bli vuxna som fortsätter med mobbningsbeteendet till sina arbetsplatser och ute i samhället.
På arbetsplatsen och bland vuxna
När det gäller mobbning-/och utfrysning bland vuxna är det främst härskartekniker som väcker uppmärksamhet.
Men utfrysning på arbetsplatsen innefattar inte bara härskartekniker.
Vanliga strategier vid utfrysning kan vara:
- Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dess följare sprider lögner och rykten om offret för att porträttera denne som ond och opålitlig. Ryktena har skapats någonstans ifrån och fortsätter att spridas vidare. Vanligt är att säga “Jag har hört att …”. – I stället för att bilda sig egen uppfattning om en person, förlitar man sig på saker som man har hört andra berätta. Dessa rykten blir sedan så djupa, att till och med personer som offret knappt känner, tar avstånd för att “inte associeras” med hen.
- Påverka direkt/indirekt den omgivande miljön för att göra det svårt för offret att utföra sitt arbete. Det kan innebära inblandning och/eller försök att påverka personens arbetsuppgifter för att skapa stress och frustration hos den mobbade.
Låt mig ge ett hypotetiskt exempel:
Det finns fyra bord med fyra stolar i ett personalrum. En kollega sitter ensam vid ett bord och äter lunch.
Det droppar så småningom in fler personer till personalrummet, men varje person som kommer in sätter sig vid ett annat bord.
När det blir fullt vid ett bord tar man hellre en stol från bordet där “den utfrysta” sitter och klämmer in sig med de andra än att sitta bredvid den ensamma kollegan.
Nu är de sju vid ett bord som egentligen har fyra stolar. Hellre att squeeza in sig i det trånga utrymmet än att sitta på en ledig stol bredvid den där kollegan.
Vem ska ansvara för att motverka utfrysning på arbetsplatser?
Rent logiskt tänker man att vuxna människor ska kunna bete sig värdigt och med respekt på en arbetsplats.
Om du tycker att 15 minuters lunch där du sitter bredvid en kollega (som du inte ens känner) är smärtsamt, varför inte gå ut med dina kompisar och äta på en restaurang i stället?
Gemensamma utrymmen på arbetsplatser tillhör alla som arbetar på arbetsplatsen!
Chefen på en arbetsplats har det största ansvaret för att motverka utfrysning och mobbning, då det ligger på chefens ansvar att den psykosociala arbetsmiljön fungerar.
Personligen känner jag till exempel att en person väljs till ett jobb som många har sökt till, men kort efter anställningen kan chefen bli den största mobbaren mot den anställda som hen har valt att anställa.
I en perfekt värld, är chefen professionell och bemöter alla med samma omtanke och likvärdighet, men vi lever inte i en perfekt värld.
I organisationer där utfrysning och mobbning förekommer, är det inte konstigt att chefen har ett nätverk av sina “bästisar”.
Om en anställd blir kritisk mot organisationen, kan man få ett helt pack efter sig.
Och lycka till med att klara dig på en sådan arbetsplats.
Alla dessa utlänningar som tar våra jobb
I en rapport från augusti 2023 på Arbetsmiljöverkets hemsida som indikerar att utrikesfödda individer rapporterar en sämre arbetsmiljö jämfört med personer födda i Sverige som är i arbete.
Den dåliga arbetsmiljön påverkar inte bara den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utan även den fysiska arbetsmiljön.
Det är dubbelt så vanligt att utrikesfödda personer säger att de har upplevt kränkande särbehandling på sin arbetsplats.
Men även inom utrikesfödda grupper som utsätts för kränkande särbehandling på sina arbetsplatser skiljer sig graden av ohälsa.
Enligt rapporten från Arbetsmiljöverket är skillnaderna som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda.
Ett tips:
Ett tips till alla som innehar inflytelserika roller och agerar som arbetsgivare:
Innan du anställer någon, följ din magkänsla.
Om du exempelvis inte gillar personer med utländsk bakgrund, anställ då ingen sådan. Strunta i organisationens vision om mångfald.
Bara för att en kvot behöver fyllas, ska inte människor bli sjuka.
Rasismen har blivit så utpräglad i samhället att få bryr sig om lagar, regler, regelverk och mänskliga rättigheter.
Det är bättre att ha homogena arbetsgrupper än att anställa någon som sedan fryses ut och mobbas till sjukskrivning.
Tack vare den auktoritära regeringen som skyller allt på invandrare, har det skapats ett klimat där människor är öppna med sina fördomsfulla åsikter.
Vad hindrar dig från att vara ärlig mot dig själv?
Var öppet fördomsfull och gallra bort sökande med annan bakgrund tidigt om du, som chef, inte kan garantera hela personalens trygghet på arbetsplatsen.
Låter lösningen enkel? Det behöver inte vara svårare.
Det är bättre att vara arbetslös än att vara självmordsbenägen.
Det är bättre att vara utan arbete än att gråta sig till sömns varje natt.
Det är bättre att vara sysslolös än att vara så utmattad att du inte kan hjälpa ditt barn med läxorna.
Tänk på att …
Tänk på att för varje individ som drabbas av utmattningssyndrom på grund av en dysfunktionell arbetsmiljö på jobbet, påverkas hela familjen.
Vi lever i ett kretslopp där våra handlingar och beteenden resulterar i antingen ett positivare samhälle, eller bäddar vi för undergång medvetet.
The Bystander Effect
Titta på experimentet om “Åskådareffekten” där du kan se hur lite människor i grupp bryr sig om en enskild individs lidande.
Foto: Unspalsh