Korruption är ett fenomen som förknippas med mutor, maktmissbruk och olagliga affärer, men det finns också en mer subtil och svårfångad form av korruption som ofta förbises – den som sker genom jäv, nepotism och informella nätverk.
Många gånger är det inte enbart pengar som byter händer, utan snarare förmåner, tjänster och lojaliteter som påverkar vem som får möjligheter till ett jobb, en praktikplats eller en befordran.
En av de mest förbisedda formerna av korruption är när personer i maktpositioner favoriserar sina landsmän eller individer med samma kulturella bakgrund, ofta utan att det väcker uppmärksamhet eller ifrågasätts. Detta snedvrider meritokrati, rättvisa och lika möjligheter – men eftersom det sker diskret, förblir det ofta osynligt i den offentliga debatten.
Denna typ av korruption kan utgöra en direkt fara för rättssystemet och demokratin. Jag läste till exempel idag att en nämndeman var jävig när tre män friades för ett uppmärksammat mord (Källa: Aftonbladet).
Liknande händelser har rapporterats i medier, bland annat om socialtjänsten som inte agerade på polisers orosanmälningar eftersom en socialsekreterare hade släktskap med familjen som anmälan gäller.
När individer tar beslut som bryter mot lagar, regler och etiska principer enbart för att skydda den egna släkten, egna vänner eller landsmän – kan vi inte lita på deras objektivitet i beslutsfattande.
När egna intressen går före rättvisa
Jäv uppstår när en person hamnar i en intressekonflikt i en situation där opartiskhet och objektivitet borde vara vägledande.
Jäv kan förekomma på flera nivåer i samhället:
Inom politiken: När en minister beviljar ekonomiskt stöd till en organisation där hen har personliga kopplingar eller fördelar viktiga politiska uppdrag till nära vänner, bekanta.
Inom rättsväsendet: När en domare dömer i ett fall där en vän eller släkting är inblandad.
Inom näringslivet: När en chef anlitar en konsultfirma där han själv äger aktier.
Jäv undergräver förtroendet för institutioner och skapar en känsla av orättvisa. När människor upplever att beslut grundas på personliga relationer snarare än kompetens och rättvisa, riskerar det att leda till ökad cynism och minskad tillit till samhället som helhet.
Exempel på jäv i praktiken
Ett konkret exempel är när politiker i kommuner beviljar bygglov till företag där deras vänner eller familjemedlemmar har intressen. Även om det på pappret ser korrekt ut, eftersom alla juridiska krav uppfylls, kan beslutet vara påverkat av relationer snarare än objektiva kriterier.
I vissa fall kan det vara svårt att bevisa att jäv påverkar beslut, eftersom det kan döljas bakom argument om att den gynnade parten råkade vara den “mest kvalificerade”. Därför är det viktigt med ökad transparens och tydliga regler för hur intressekonflikter ska hanteras.
Nepotism – När familjeband väger tyngre än kompetens
Nepotism, svågerpolitik eller svågervälde – innebär att gynna släktingar, främst inom politiska kretsar på ett odemokratiskt sätt. Nepotism är en specifik form av jäv där förmåner ges till familj och nära vänner snarare än till den mest lämpade kandidaten. Detta kan ske i både offentlig och privat sektor. Det kan innebära att ge jobb eller kontrakt till vänner utan att följa normala regler eller krav.
I många kulturer är nepotism en normaliserad del av maktfördelningen. I vissa länder är det nästan en oskriven regel att familjeband går före kompetens. Men även i länder där meritokrati är en officiell princip sker nepotism ofta i det tysta.
Exempel på nepotism i verkligheten
Ett känt exempel är när stora företagsimperier går i arv från generation till generation, trots att det kan finnas mer kvalificerade kandidater utanför familjen. Inom politik har det funnits många fall där en avgående president eller premiärminister har banat väg för en son, dotter eller annan släkting att ta över makten.
Se bara på USA där avgående president benådade sin son och nuvarande president släppte alla de kriminella som stormade Kapitolium.
För att inte tala om alla nationella politiska skandaler som har fyllt våra medier. En lapp i receptionen, ett hittepå uppdrag för bästa vännen och ge ett välbetalt jobb till hen som kommer från samma släkt (sista har inte kommit ut ännu).
Problemet med nepotism då?
Problemet med nepotism är att det skapar en sluten elit där möjligheter inte fördelas rättvist. Det kan handla om ett gäng medelålders män som gör upp om makten i en bastu eller i privata chattgrupper.
Och där går du runt runt i en cirkel och undrar varför du blir bortprioriterad – trots dina arbetslivserfarenheter och kunskaper.
Nepotism gör att utvecklingen stannar upp och minskar motivationen att bli bättre, eftersom de med rätt kontakter får fördelar oavsett om de är bra eller inte.
Eldsjälar dör för att de aldrig fick chansen att förverkliga sina visioner för att man känner lojalitetsband till kompisen som egentligen inte är bäst lämpad för uppdraget.
Det spelar ingen roll hur hårt du kämpar – utan rätt kontakter eller släktband till inflytelserika personer får du nöja dig med det lilla. Men visst, vi kan fortfarande inbilla oss om att du lever i ett fritt land där alla har samma möjligheter.
Landsmän och dolda nätverk – den tysta korruptionen
En av de minst diskuterade formerna av korruption är när människor i maktpositioner gynnar sina landsmän eller personer från sin egen kulturella/religiösa bakgrund. Detta kan ske i flera sammanhang:
Inom arbetsmarknaden – Chefer som anställer personer med samma etniska eller nationella bakgrund, trots att andra kandidater är mer kvalificerade.
Inom affärsrelationer – Företag som bara samarbetar med leverantörer från en specifik nationell eller etnisk grupp.
Inom den offentlig sektorn – Myndighetspersoner som fördelar bidrag, kontrakt eller tjänster till personer från deras egen gemenskap.
I många fall försvaras detta beteende med argument om att “hjälpa sin egen grupp” eller att “bygga nätverk”. Men när detta sker på bekostnad av meritokrati och rättvisa, är det i praktiken en form av korruption.
Exempel på dold korruption
Forskning om integration på arbets- och bostadsmarknaden visar att många hittar jobb och bostäder genom personliga kontakter. På samma sätt har det förekommit att infödda medborgare gynnar sina landsmän vid anställningar eller när offentliga kontrakt delas ut. Eftersom detta ofta sker genom informella rekommendationer är det svårt att upptäcka och bevisa.
Varför pratar ingen om detta?
En av de största anledningarna till att denna typ av korruption inte diskuteras öppet är att den ofta döljs bakom sociala normer och kulturella förväntningar. I många fall anses det naturligt att hjälpa sina närmaste, och många ser det inte ens som ett problem.
Andra faktorer som bidrar till tystnaden kring ämnet kan vara följande:
Svårigheter att bevisa – Eftersom beslut ofta motiveras med vaga kriterier som “personkemi” eller “bästa kandidaten”, är det svårt att bevisa att någon har gynnats på grund av personliga band så som kultur, etnicitet och religion.
Rädsla för att bli anklagad för rasism eller diskriminering – Att lyfta frågan om hur landsmän eller etniska grupper gynnar varandra kan vara känsligt och riskerar att väcka kontroverser.
Normalisering av beteendet – I många kulturer är det en oskriven regel att hjälpa sina egna, vilket gör att det inte uppfattas som korruption.
Jag har alltid varit positiv till kvotering som leder till jämställdhet och jämlikhet på arbetsmarknaden. Men kvotering är en positiv sak, medan jäv och korruption är olagligt och underminerar vår tillit till demokratiska institutioner.
Finns det en psykologisk påverkan av korruption?
Så vad har korruption att göra med vardagens psykologi, tänker du?
Låt fröken Azita försöka förklara och analysera.
Emotionell påverkan
Att vara utsatt för korruption kan skapa en djup känsla av frustration, särskilt om man har arbetat hårt för att uppnå något men inte får sin rättmätiga belöning. Ilska över orättvisa kan bli ett långvarigt känslotillstånd – en ilska som kan vara svår att skaka av sig. Om man tänker deterministiskt, försvinner inte dessa känslor om de inte bearbetas. Antingen riktas aggressionen utåt, där man skadar andra, eller inåt, vilket kan leda till självskadebeteende.
Känslor av skam eller skuld
I vissa fall kan en individ känna skam eller skuld, särskilt om de känner att de inte har kunnat stå upp för sig själva eller har blivit tvungna att acceptera en orättvisa utan att kunna förändra situationen. Känslor av skam och skuld är svåra att bli av med. De kan stanna kvar inom individen och påverka livet negativt.
Sömnstörningar och hälsorisker
Den stress och oro som kan uppkomma genom att vara utsatt för korruption kan leda till sömnproblem, vilket i sin tur kan påverka den fysiska hälsan. Tänk dig själv att du arbetar dag in och dag ut för en vision, men när det kommer till att få en möjlighet, går den istället till en släkting till den med makt.
Vem kan då sova lugnt om natten när man upplever sig ha blivit orättvist behandlad? Långvarig stress och psykiska påfrestningar kan också ge fysiska symptom som huvudvärk, magbesvär eller till och med hjärtproblem.
Isolering
Personen kan känna sig isolerad, särskilt om deras erfarenheter inte tas på allvar eller om det råder en tystnadskultur kring korruptionen. Detta kan leda till att de inte söker stöd eller hjälp från andra. Eftersom korruption är som ett virus som smittar många, kan det lätt hända att en person som blivit orättvist behandlad får hela gruppen emot sig. Jag har tidigare skrivit om ryktesspridning som kan förstöra människoliv.
Om en person blivit orättvist behandlad eller förbigången på grund av korruption kan det påverka deras sociala ställning, vilket ytterligare förstärker känslor av maktlöshet och utsatthet.
Hur kan vi motverka detta?
Först och främst tycker jag att det är på tiden att vi får en: Antikorruptionsmyndighet.
En antikorruptionsmyndighet skulle vara en central enhet för att effektivt bekämpa och förebygga korruption. Genom att samla expertis och resurser kan myndigheten öka transparensen, säkerställa rättvisa och opartiskhet i beslut och förebygga korruption genom riktlinjer och utbildning.
Dess arbete skulle också stärka medborgarnas förtroende genom ökad insyn och skapa ett rättvisare samhälle. Internationellt skulle det signalera att landet tar korruptionsbekämpning på allvar, vilket kan leda till ökat förtroende och samarbete globalt.
För att motverka jäv och nepotism krävs flera åtgärder. För det första måste transparensen öka – rekryteringsprocesser och offentliga upphandlingar bör vara öppna och möjliga att granska för att förhindra dolda lojaliteter.
Dessutom behövs tydligare lagar och effektiv tillsyn för att avslöja och bestraffa fall där maktmissbruk förekommer. Men lagar räcker inte om inte kulturen förändras. Samhället måste börja värdera kompetens och meritokrati högre än personliga relationer. Vi behöver prata mer om värdegrunden.
Slutligen är ökad medvetenhet avgörande. Genom att prata öppet om problemet kan vi bryta tystnaden och motverka normaliseringen av denna form av korruption.
Slutord
En av mina elever berättade häromdagen att hon gärna vill ha ett extrajobb, men att hon inte kan få det utan rätt kontakter.
Tänk dig att vara 17 år, vilja jobba extra eller hitta ett sommarjobb, men inse att samhället har förändrats så mycket att även unga nu behöver nätverk för att få en chans.
Jag har ibland kallats pessimist, men hur förklarar man för en ung människa att hon visst kan få ett jobb på egen hand, när verkligheten visar något helt annat?
Och jag …
Det var en tid då jag hade stora drömmar och visioner. 99 procent av drömmarna och visionerna krossades tack vare nepotism. Elden i själen är död, men kroppen fortsätter kämpa ett tag till.
