Många upplever destruktiva relationer men har svårt att identifiera sig som offer för “psykologisk krigföring”.
Jag vill dela min egen erfarenhet av en relation där manipulation och känslomässig kontroll präglade min vardag. Personen jag träffade njöt av att psykiskt skada mig.
Han kränkte mig när jag uttryckte negativa känslor, samtidigt som han var vänlig och uppskattad av andra. Han berömde vänner, kollegor och till och med sina ex-partners, men aldrig mig.
Det hela fick mig att tvivla på mitt egenvärde och ifrågasätta om jag var problemet. När jag tog upp mina känslor avfärdade han dem som fantasier.
Efter ett år av detta var jag nedbruten och rädd för att uttrycka mig.
Så frågan är: Varför fungerar den här taktiken så effektivt när man vill krossa någons självkänsla?
För att det handlar om makt och kontroll. Att skapa osäkerhet hos offret för att stärka sin egen position.
Samma dynamik kan ses i bredare samhällsstrukturer, där manipulation och känslomässig påverkan används inom politik och maktspel för att hålla människor lojala, tysta eller osäkra på sin egen verklighetsuppfattning.
Orsaken bakom förövarens beteende
Manipulatören nedprioriterar sitt offer och lyfter andra för att skapa en känsla av otillräcklighet hos offret och få det att kämpa mer för bekräftelse.
Genom att uppträda vänligt och charmerande inför andra skapar förövaren en fasad av att vara en god person, vilket gör det svårare för offret att bli trott om det försöker berätta om övergreppen.
I vissa fall används också triangulering, där förövaren spelar ut olika personer mot varandra. Uttalanden som “Varför kan du inte vara mer som X eller Y?”.
Att säga “andra tycker inte att du har rätt, det är bara du som överreagerar” är ännu en taktik som används för att ytterligare bryta ner offrets självkänsla och isolera det från potentiellt stöd.
Psykisk manipulation – en kontrollmekanism
Psykisk manipulation är en subtil men kraftfull metod för att kontrollera andra. Den används både i personliga relationer och på samhällsnivå av makthavare för att forma opinioner och styra människor.
Manipulation kan ske genom medveten förvrängning av information, selektiv kommunikation eller emotionella strategier som skapar osäkerhet hos mottagaren.
Genom att gradvis förändra hur en person eller en hel befolkning tolkar verkligheten kan förövaren skapa en känsla av beroende, rädsla eller osäkerhet, vilket gör att den manipulerade tappar sin förmåga att fatta självständiga beslut.
Manipulatörer använder ofta tekniker som spelar på känslor snarare än logik, eftersom människor är mer benägna att påverkas av rädsla, skuld och osäkerhet än av objektiva fakta.
På en personlig nivå kan detta innebära att en individ utsätts för systematisk nedbrytning av sin självkänsla, medan det på samhällsnivå kan innebära propaganda, desinformation och polarisering för att styra folkets åsikter och handlingar.
Att skapa självtvivel
Gaslighting är en vanlig metod där förövaren förnekar, förvränger eller ifrågasätter offrets verklighetsuppfattning.
Uttalanden som “Det där hände aldrig, du fantiserar” eller “Du överreagerar alltid, “varför kan du aldrig vara lugn?” är typiska exempel.
Syftet är att få offret att tvivla på sig själv, vilket gör det svårare att stå emot manipulationen, då man skapar en sorts beroende med personen som ger brödsmulor och tar bort dem snabbt.
Vår självkänsla är kärnan i vår personlighet. Om benen håller dig på marken, ser självkänslan till att du inte tappar kontrollen, att du litar på din egen förmåga och känner ditt självvärde.
En knäckt självkänsla resulterar i en identitetsförändring där den drabbade blir splittrad, ofokuserad och osäker samt riskerar att utveckla självskadebeteende – i värsta fall kan det leda till självmord.
Manipulatörens syfte är just detta: att bryta ner offrets självkänsla och njuta av att han/hon lider.
Andra manipulativa metoder
Tyst behandling är en form av bestraffning där förövaren ignorerar eller undviker sitt offer för att skapa känslor av osäkerhet och skuld.
Emotionell utpressning är ytterligare en taktik som används för att kontrollera genom hot och skuldkänslor; exempelvis genom att påstå: “Om du lämnar mig kommer jag att skada mig själv.”
Isolering är en annan taktik där förövaren skapar misstankar och konflikter för att hålla offret borta från stödjande relationer och vänner. Om förövaren och offret är delar av samma gemenskap, sprider den första rykten och baktalar andra i gruppen för att socialt isolera offret.
Och du kan ju tänka dig vilket helvete det blir om personen sitter i en maktposition.
I mitt fall förekom utpressning, men den biten är för känslig för att tas upp här.
Manipulation i politiken och i samhället
Samma manipulationstekniker som används i destruktiva relationer kan även förekomma inom politiken.
Makthavare kan lätt förvränga eller förneka verkligheten för att skapa förvirring och osäkerhet hos allmänheten. En regering kan exempelvis konfronteras med ekonomiska problem men ändå hävda att “vi har aldrig haft det bättre”.
Statistiken säger t ex att matprisera är för höga, men politikern kan skaka på huvudet och säga “handla billigare mat”.
Vidare kan protester och folkligt missnöje avfärdas genom att demonstranter kallas “kaosmakare” och “upprorsmakare” eller att dessa påstås vara styrda av utländska intressen, trots att kritiken bygger på verkliga samhällsproblem.
Målet med denna manipulation är att få befolkningen att tvivla på sina egna upplevelser, vilket leder till passivitet och en oförmåga att organisera sig mot maktmissbruk. Rädsla gör att man inte vågar kritisera.
Och här min vän, tagga diktatur.
Polarisering och “vi mot dem”
Genom att skapa en yttre fiende kan ledare ena sina anhängare bakom sig själva och sin politik. Utsagor som “Invandrarna tar era jobb” eller “allt är utlänningars fel” syftar till att rikta ilskan mot en utpekad grupp istället för mot de egentliga makthavarna.
När befolkningen är upptagen med interna konflikter ifrågasätter de inte de styrandes beslut eller handlingar.
Jag har skrivit flera blogginlägg om syndabockstänkande. Gör en sökning på webbsidan.
Tyst behandling och censur
Maktutövare kan ignorera och marginalisera kritiker genom att begränsa pressfriheten, kontrollera nyhetsrapporteringen eller censurera sociala medier.
Genom att tysta oppositionella röster kan de styra narrativet och förhindra att alternativa perspektiv får genomslag. I auktoritära regimer sker detta genom direkta förbud, arresteringar av journalister och nedstängning av kritiska medieplattformar.
I mer subtila former, även i demokratiska samhällen, kan makthavare utöva påtryckningar på mediehus, finansiera propagandakanaler eller använda algoritmer på digitala plattformar för att begränsa räckvidden av oppositionella budskap.
Ett effektivt sätt att upprätthålla censur är att skapa en kultur av självcensur, där journalister och opinionsbildare undviker känsliga ämnen av rädsla för repressalier, utfrysning eller förlorade karriärmöjligheter.
Konsekvensen blir att obekväma sanningar förtigs, samhällsdebatten styrs och befolkningen hålls i okunskap eller passivitet.
Censur är därmed inte bara ett verktyg för att skydda makthavarna från kritik, utan även ett kraftfullt sätt att forma hur människor tänker, vad de ifrågasätter och vilka sanningar de tar för givna.
Och vet du vad? Det går inte en enda vecka utan att någon (oftast en person i politisk-/maktposition) ber mig att hålla tyst, annars då …
Trauma bonding
Trauma bonding innebär att en person utvecklar starka känslomässiga band till någon som manipulerar eller skadar dem.
Detta sker genom en cykel där förövaren inledningsvis är kärleksfull och omtänksam, men sedan börjar bryta ner offret genom kritik, kränkningar, tystnad och hot.
När offret är som mest sårbart kan plötsligt en positiv vändning ske – en ursäkt, en kärleksfull gest eller ett löfte om förändring. Denna växling mellan smärta och bekräftelse skapar ett emotionellt beroende där offret hoppas på att den goda sidan av relationen ska återvända.
Destruktiva förhållanden tenderar att skapa dopaminberoende hos den parten som har hamnat i underläge.
Trauma bonding i politiken
Även inom politiken kan trauma bonding förekomma, där politiker skapar en “räddare mot fiende”-dynamik.
Genom att spela på rädsla och osäkerhet framstår de som befolkningens beskyddare, samtidigt som de i praktiken manipulerar och skadar dem. Anhängare kan försvara ledare trots lögner eller korruption, eftersom de känner en djup känslomässig koppling till sina ledare.
Ett exempel är när Åkesson skriver ett inlägg på sociala medier och tiotusentals gillar och delar inlägget.
Partier där taket är lågt och grupptänk för stor, radikaliserar oftare än partier där medlemmar känner att de får utrymme att ventilera sina åsikter och kritisera politiska processer.
Trauma Bonding har använts historiskt både i totalitära regimer och i demokratier där ledare utnyttjar kriser för att stärka sin position.
Slutord
Förmågan att genomskåda manipulation är avgörande för att kunna skydda oss själva och våra närmaste från skadliga påverkan.
Ju mer medvetna vi är om de tekniker som används för att manipulera oss, desto bättre kan vi försvara oss mot destruktiva krafter.
Kunskap om manipulation ger folk möjlighet att ifrågasätta och sätta gränser för de krafter som försöker forma vår verklighet på ett sätt som inte är i vårt bästa intresse. Denna medvetenhet är inte bara viktig i våra personliga relationer, utan också i vårt samhälle.
Manipulation på samhällelig nivå kan påverka politiska beslut, ekonomiska system och sociala strukturer, och det är genom att förstå dessa processer som vi kan skydda demokratin och vår kollektiva frihet.
Att stå emot manipulation handlar om att stärka vår förmåga att tänka kritiskt, att ifrågasätta den information vi får och att stå upp för våra värderingar och rättigheter. Här är det mycket viktig att utveckla den källkritiska förmågan.
I slutändan är kunskap makt. Genom att utveckla vår förmåga att genomskåda manipulation kan vi inte bara skydda oss själva utan också bidra till en mer medveten och motståndskraftig samhällsstruktur där manipulation inte får samma utrymme att växa.
Källor:
