Lagom är overklig och inte alltid bäst
Att vara (över/hög-) känslig upplevs i vår tid som någonting negativt. Sociala normer är att känna, men inte känna för mycket, vara snäll, men inte för snäll, vara logisk, men inte för logisk.
Lagom anser vi vara bäst. Varken för mycket eller för lite. Det normala är att vara lite av den ena och lite av den andra. Någonstans i mitten liksom.
Vi socialiseras in i förhoppningen att göra alla lika så vi vet vad vi kan förvänta oss av vår omgivning.
De individer som inte passar in i de sociala mallarna, hamnar tyvärr i psykisk ohälsa då de går runt med känslor av skuld-/skam (mer eller mindre) livet ut där de jämt och ständigt rannsakar sig själva för att hitta “felet”.
I detta blogginlägg fokuserar jag på de högkänsliga barnen med hopp om ökad förståelse för deras personlighet och behov. När vi vet mer, kan vi också anpassa oss bättre till barnets behov.
The Big Five
Personlighetspsykologin anser att det finns fem dimensioner/huvudfaktorer på personlighet som de kallar för “The Big Five“. Dessa fem dimensioner på personlighet är: neuroticism, öppenhet, extraversion, vänlighet och öppenhet.
Bilden nedan visar var vanliga personlighetstyper hamnar i de fem dimensionerna.
Högkänslighet (HSP – highly sensitive person)
Personlighetspsykologins fem övergripande personlighetsegenskaper (traits) kompletterades med en sjätte tack vare den amerikanske forskaren och psykologen Elaine N. Aron som år 1996 myntade begreppet ”The Highly Sensitive Person” (HSP).
Elaine N. Aron tillsammans med sin man Arthur Aron skapade självskattningsfrågor kopplade till känslighet för att kartlägga personer som var högkänsliga.
Högkänslighet (HSP – highly sensitive person) är ett personlighetsdrag som är medfött hos cirka 20 procent av befolkningen. Förenklat uttryckt; var femte person du möter kan vara högkänsliga.
Högkänslighet är ingen diagnos utan vissa bara är såna. Precis som att en del är introverta och en del extroverta.
Bilden nedan har jag direkt översatt från den engelska modellen för att enklare förklara vad högkänslighet i grunden innebär:
Högkänsliga barn
Författaren av boken “Parenting the highly sensitive child”, Elena Jinkins, skriver om typiska personlighetsdrag som ett högkänsligt barn innehar. Jag har översatt de typiska personlighetsdragen till svenska.
Typiska drag för ett HSP barn:
- Blyg i främmande situationer
- Kan få Intensiva gråtattacker
- Gillar inte överraskar och blir tillbakadragen i främmande miljöer
- Har en förmåga att “läsa andras tankar”
- Är intensivt intuitiva och igenkännande
- Tycker inte om förändringar
- Reflekterar djupt över egna känslor, tankar och upplevelser
- Blir obekväm när andra mår dåligt eller är arga
- Blir stressad efter en intensiv/spännande dag och kan ha svårt att varva ner
- Känner samtliga känslor mycket intensiv: glädje, ilska, rädsla
- Kan bli ledsen över småsaker
- Har svårt att ha på kläder som är lite blöta eller smutsiga
- Gillar inte högljudda sammanhang, stök och folksamlingar
- Kräsen med mat och dryck
- Märker snabbt förändring hos andra – även små förändringar
- Ställer ofta/många frågor – vissa obekväma och svåra
- Är perfektionist och “dålig förlorare”
- Gillar oftast att leka för sig själv eller bara en kompis åt gången.
Mer kunskap ger bättre förståelse
När statistik visar att 20 procent av befolkningen är högkänsliga, är det dags att öka kunskapen om personlighetsdraget så vi kan lättare hjälpa de högkänsliga barnen.
Högkänslighet kan många gånger blandas ihop med introversion, vilket inte alltid stämmer. En HSP person kan vara extrovert eller introvert, men en introvert person behöver per automatik inte vara högkänslig.
Ett exempel är att en introvert person gillar att vara för sig själv, medan en högkänslig person kan bli överväldigad av stimuli (ljud, ljus, intryck etc.) som socialisering med andra kan innebära .
Vi får värna om de högkänsliga barnen
Högkänslighet är en gåva. Högkänsliga barn är snälla, omtänksamma, ser detaljer i omgivningen, är noggranna och upptäcker förändringar mycket snabbare.
Högkänsliga barn besitter hög grad av empati vilket betyder att de kan känna av andras sinnesstämning. Den höga graden av empati förmågan kan dock resultera i att barnet känner ansvar för att omgivningen ska ha det bra.
Då högkänsliga barn har lättare för att få skuldkänslor och skamkänslor kan dessa barn bli People Pleasers om inte de får rätt orientering i sina känslor tidigt i livet.
Det är viktigt att ge ett HSP barn redskap att hantera sina intensiva känslor, tankar och upplevelser så de inte blir alldeles för överväldigade av sina känslor.
Ett barn som är extremt känsligt för ljud ska inte vara i bullrig miljö. Stök i skolan/klassrummet kan lätt få barnet att tappa koncentrationen och/eller bli frustrerat.
Övergripande tips för att hantera hsp barn i skolan:
Jag har utifrån litteratur i området högkänslighet vågat sammanställa ett antal tips som jag hoppas kan hjälpa oss vuxna att förstå HSP barn bättre:
- Högkänsliga barn har större behov av relationer och trygghet. Det är viktigt att barnet möts av samma vuxen/vuxna under en period tills barnet känner sig trygg i anknytningen. Inskolning i förskolan kan ta längre tid för HSP barn. Att ha en tidsram för när inskolningen borde vara klar kan bli misslyckad.
- Vi behöver öka kunskapen om högkänslighet ännu mera. Vi som arbetar med barn vill barnets bästa och det är lättare att skapa sunda relationer till barnet om vi vet hur han/hon fungerar. Personligen tycker jag att vuxna som arbetar med barn behöver ha grundläggande kunskaper om de olika personlighetstyperna.
- Att ha en lugn undervisningsmiljö är viktig för alla barn, men ännu viktigare för HSP elever. Kanske ska dessa elever få använda hörlurar när de arbetar på egen hand.
- Det är viktigt att jobba mer med fakta och stärka de kognitiva/logiska förmågorna hos HSP barn. Barnet kommer inte att bli mindre känslig, men att träna upp de andra förmågorna kan hjälpa barnet att reglera känslorna bättre.
- Att skuldbelägga barn är bland det värsta som vuxen kan göra. Tillrättavisade ska inte gå så lång att barnet får skam/skuldkänslor. Ett HSP barn kan inte skaka av sig skuldkänslor så lätt. Följ upp och försäkra dig om att barnet inte lägger skuld på sig själv och förklara tydligt att det är beteendet man är arg på och inte personen.
- Avgörande för välmåendet är att HSP barn finns i trygga/sunda sammanhang. Blyghet kan göra att de inte vågar ta initiativ till socialisering. Hjälp barnet att skaffa sig vänner.
HSP blir lättare mobboffer
Personligen lever jag med övertygelsen om att alla barn är goda och snälla. Läs inlägget: Kärleken kommer naturligt – hat är inlärt.
De barn som växer upp i tuffa/farliga miljöer utvecklar beteendeproblematik gentemot sin omgivning. Ett barn som till exempel blir nedtryckt, förödmjukat eller kränkt hemma, lär sig att mobba andra barn i sin ålder.
Vuxna som arbetar med barn, måste vara extra uppmärksamma så inte högkänsliga barn faller offer för de barnen som mobbar.
Högkänsliga barns blyghet och snällhet, gör honom/henne till ett lätt mobboffer om inte tydliga regler för bemötande finns i skolan och klassrummet.
Högkänslighet och kön
De flesta forskningar om högkänslighet är gjorda på kvinnor och slutsatsen i nuläget är att personlighetsdraget är vanligare bland kvinnor än män.
Personligen anser jag att högkänslighet är lika vanligt bland båda könen, men att män lär sig att lägga locket på sina känslor än vad kvinnor gör.
Socialkonstruerade förväntningar på män gör att många högkänsliga män skapar kraftiga fasad runtomkring sig och uppvisar en falsk image av att vara kalla och avvisande.
Högkänslighet växer inte bort
En personlighetsegenskap växer inte bort. Och varför ska vi ens sträva efter att ändra individers unika egenskaper?
Att uppfostra innebär att barn lär sig samhällets grundläggande värderingar och normer om vad som är rätt och fel.
En högkänslig person är sällan ett hot mot andra då denne är fylld med empati och omtanke om andra.
Att vara högkänslig kan som alla andra personlighetsdrag ha positiva och negativa aspekter. Ett högkänslig barn är känsligare för stress och riskerar I högre grad att utveckla ångestproblematik.
Det är med andra ord viktigt att tidigt lära barnet att hantera stress konstruktivt.
Slutord
Tänk hur mycket tvivel det skapas hos barn/tonåringar när de ska tryckas in i sociala konstruktioner om hur en människa ska/bör vara?.
Vi gör allt för att passa in i det normala gänget samtidigt som vi förväntas vara individuella och unika.
Hur detta rent praktiskt ska fungera, vet jag inte.
Hur är man unik när man ska samtidigt vara en i mängden?
Vårt mål i livet, varken för oss själva eller för barnen, ska inte vara konformitet (likformighet), utan vi får ha som mål att ta tillvara på de unika, individuella egenskaperna hos oss själva och hos varje enskild individ.
Världen skulle vara färglös om alla tänkte, kände och upplevde likadant.
Källa fakta delen: “Parenting The Highly Sensitive Child” skriven av Elena Jinkins
Foto: Hugues de BUYER-MIMEURE
