Påverkar korruption vår mentala hälsa?
De senaste nyheterna om korruption inom politiken har fått mig att reflektera över psykologin bakom sådant korrupt beteende.
Min blogg handlar om vardagens psykologi där jag skriver om små och stora händelser som kan påverka vår mentala hälsa, antingen positivt eller negativt.
På min egen fråga om korruption påverkar vårt psykiska mående, svarar jag, ja!
Samhällets struktur och funktion påverkar gruppen och individen.
Vi människor har ett biologiskt behov av att känna samhörighet med andra och att få bekräftelse för våra prestationer.
Att inte få ett jobb på grund av bristande kompetens kan vara en utmaning att hantera, men att bli förbigången till förmån för någon arbetsgivaren känner eller är släkt med kan verkligen skada psyket.
Tyvärr har jag inte haft möjlighet att fördjupa mig i ämnet genom att läsa en bok, då jag för tillfället fokuserar på en annan bok, men jag har hunnit läsa ett antal artiklar från pålitliga psykologiska källor som behandlar ämnet.
Artiklarna har gett mig en inblick i den psykologiska aspekten av korruption.
Och här skriver jag en längre text om korruption, dess orsaker och tar upp några strategier för att motverka problemet.
När är det korruption?
Var går gränsen för korruption? Är det att överträda en gräns när man anställer sina vänner till prestigefyllda positioner med höga löner?
Eller är det snarare när man gynnar sina landsmän och utesluter andra kandidater som faktiskt skulle kunna göra ett bättre jobb?
Till exempel, om en person från Venezuela ger företräde åt andra sydamerikaner när de har makten att anställa någon – skulle det anses som korruption?
Vad är korruption per definition?
Korruption är ett samlingsbegrepp för att ge och ta emot muta, trolöshet mot huvudman och att utnyttja sin ställning för att uppnå obefogad fördel för egen eller annans vinning.
Korruption är en långsam process som gradvis överväldigar sina offer.
När individer känner sig besegrade innan de ens har gått igenom anställningsprocessen eller konkurrerat om en position, och inser att de andra sökande har fördelar på grund av sina relationer eller kontakter, då kan det leda till psykisk ohälsa.
Känslor av uppgivenhet, hopplöshet och bristande tilltro till framtiden kan komma att uppstå.
Varför förekommer korruption?
Svårt att förklara uppkomsten av korruption då mellanmänskligt samspel kan vara svårt att analysera.
Inom humaniora ämnen blir inte alltid 1+1=2. Ibland blir det 5, ibland 7 och ibland får någon för sig att be dig söka efter X och Y samtidigt.
Men genom att studera samband mellan olika variabler, går det ändå dra en del rationella slutsatser.
Här gör jag ett försök att sammanställa ett antal anledningar till uppkomsten av korruption med hjälp av psykologiska artiklar i ämnet.
En grupp inom en grupp
Jag har skrivit flera inlägg om gruppsykologi där jag bl.a. tagit exempel om masspsykos.
Vad som händer med människor i korrupta grupper, är att medlemmarna skapar en inre krets som separerar dem från resten av samhället.
De formar sin egen identitet genom unika gruppnamn och använder dem för att identifiera medlemmar och ge dem status och makt.
Till exempel kan någon få företräde i anställningsprocessen på grund av sin nationalitet, politiska tillhörighet eller personliga relationer (jag pekar inte fingret mot någon).
I dessa situationer tar lojalitet till gruppen över skyldigheten gentemot samhället, och korrupta grupper är beredda att gå till extrema längder för att bevara sin makt och överleva.
Dessa grupper är oförmögna att kompromissa eftersom det skulle hota deras identitet och avslöja deras korruption.
Medlemmar i sådana grupper svär lojalitet till varandra och ignorerar sin skyldighet mot samhället, vilket leder till att personliga värden och gruppvärden prioriteras över samhällsvärden.
Vi mot dem – paradigmet
Korrupta grupper bygger upp en tankevärld där det är antingen “oss eller dem”, och de är misstänksamma mot personer utanför den egna gruppen.
Här är det avgörande att välja sina ord noggrant för att undvika påföljder som uteslutning eller utfrysning från gruppen.
Det är inte ovanligt att dessa grupper försöker framstå som öppna och toleranta, men i själva verket är taket för acceptans mycket lågt när man väl är en del av gruppen.
Även om du blir accepterad, så finns det de som blir mer accepterade.
De som har varit med längre, de vars föräldrar känner dina föräldrar, de som delar varandras kultur, tradition, seder och normer.
En kompis berättade en gång att ”Den där personen kommer att bli minister en dag. Alla hens släktingar är högtuppsatta politiker”.
Kompisen hade en poäng. Skrämmande men inte alls förvånande.
Vem behöver en CV när man har sitt efternamn liksom.
Behov av makt
Osäkra människor strävar efter makt för att höja sig över andra och dölja sina osäkerheter.
Att välkomna nya idéer hotar makten och erkännandet för en del ledare.
Behovet av makt är som en beroendeframkallande drog och osäkra personer kan ta till korruption för att behålla och öka sin makt.
Försök att studera de två krigen som pågår i världen nu, utifrån teorin om makt, så förstår du vad jag syftar på.
I dagens samhälle är korruption alltmer vanligt, där makthavare vill behålla sina positioner och de utan makt strävar efter att få den.
Båda grupperna kan frestas att använda korruption för att behålla sin makt och undvika att rannsaka den egna självkänslan.
Nepotism och vänskapskorruption
Nepotism, svågerpolitik eller svågervälde – innebär att gynna släktingar, främst inom politiska kretsar på ett odemokratiskt sätt.
Vänskapskorruption är när människor missbrukar sin vänskap eller relationer för att få fördelar eller gynna varandra på ett orättvist sätt.
Det kan innebära att ge jobb eller kontrakt till vänner utan att följa normala regler eller krav.
Typ att “annonera” ut en tjänst genom en lapp i receptionen. Still not pointing any finger.
Sverige ligger högt i korruptionsindexet
I Sverige betraktas svågerpolitik och nepotism som några av de vanligaste formerna av korruption, vilket skiljer sig från resten av EU-länderna.
Rapporten publicerades av Europeiska kommissionen i december och du kan läsa den här.
Motverka korruption
Kan man motverka korruption är frågan? Det tror jag att man kan.
Eller rättare sagt vi måste försöka då korruption är en fara för demokratin.
Vi kan till exempel använda beteendevetenskapens strategier för att bekämpa korruption genom att förstå hur människor tänker, känner och agerar.
Att minska tillgången på möjligheter till korruption och öka riskerna och kostnaderna kan göra det svårare att vara korrupt.
Att öka medvetenheten om de psykologiska faktorer som driver korruption är också viktigt, särskilt bland personer inom offentlig sektor, politik och näringslivet.
För att stärka etiskt beteende behöver vi utveckla och främja etiska riktlinjer och normer, skapa en kultur som värdesätter värdegrund och motverkar korruption på samhällsnivå.
Folkvalda är våra förebilder. Demokrati handlar i grunden om att värna om människans unika egenskaper och den individuella och kollektiva friheten.
Frihet innebär vidare att känna sig trygg i samhällets institutioner och myndigheter.
När individens tilltro till makthavare minskar, ökar misstänksamheten och misstron till våra gemensamma värderingar.
Föregå med bättre exempel och överväg därmed dina val noggrant.
Har personen du gett uppdraget till, kompetensen som krävs för det uppdraget, eller gör du det för att ni är släkt, bekanta eller kommer från samma land?
Källor
Källa 1, Källa 2, Källa 3, Källa 4
Foto: IMattSmart
