I förra blogginlägget skrev jag om Scapegoatteorin (syndabocktänkande i en grupp) där jag analyserade mobbning utifrån de fyra sociologiska/socialpsykologiska typerna av scapegoating.
I den här artikeln fördjupar jag mig kring de psykologiska effekterna av syndabockstänkande hos individen som blir syndabocken (Läs: Aggressionsdriften skapar syndabocken).
Den sociologiska/socialpsykologiska teorin om scapegoating förenklad innebär att en person eller en grupp lägger egna misslyckanden, aggression, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.
Psykologiska effekter hos syndabocken
Trauma
Förställ dig att du får ständigt uppleva att du är felet och utan dig skulle allt vara bra. Hur skulle det kännas? En person som blir offer för scapegoating kan bli traumatiserad till följd av systematiskt hat, hot och kränkningar.
Personen kan utveckla känslor av misslyckande och känna sig ovärdig, betydelselös och oälskad (Scapegoat, the weight of other people’s guilt).
Att bli kränkt blir det normala
En person som har fått syndabocksrollen av en grupp börjar tro att det är normalt att bli förringad, kränkt och åsidosatt.
Personen kan få svårt att i framtiden reagera på dysfunktionella kontext och situationer då han/hon blir van vid kränkande behandling. Personen nöjer sig med det minimala och strävar inte efter något bättre.
Med andra ord motivationen och drivkraften påverkas negativt.
Svårigheter med att sätta gränser
Syndabocken kan få svårt med att sätta gränser i syfte att skydda sig mot framtida angrepp och liknande. En person som blir utsatt för utfrysning, mobbning och/eller blir gruppens syndabock, får sin självkänsla ordentlig skadad.
Önskan om gillande kan gå så långt att personen börjar sätta andras behov framför sina egna och kan få svårt med att säga nej.
Risken att bli utnyttjad blir därmed större hos en syndabock än hos en person som har visats i tryggare miljöer.
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)
Posttraumatisk stressyndrom kopplas oftast till svåra upplevelser där individen har fått uppleva starka mentala påfrestningar.
Posttraumatisk stressyndrom kopplas oftast till krig och övergrepp, men syndromet kan också drabba personer som har blivit mobbade under en tid.
De vanligaste symtomen på PTSD hos syndabocken är mardrömmar, svårigheter att koncentrera sig och att vara lättretad/lättirriterad.
Posttraumatisk stressyndrom förenklad innebär att mentala bilder av traumatiska upplevelser kan dyka upp när som helst och försvåra livet för den traumadrabbade.
Det är vanligt att gruppens syndabock får mentala bilder eller blir påmind om elaka kommentarer och gliringar som personen har blivit utsatt för.
En minnesbild eller ihågkommande av en situation kan (även långt senare) väcka ångest och känslor av obehag hos syndabocken vilket i sin tur påverkar personens vardag negativt.
Självskadebeteende och självsabotage
Andra människors beteenden och handlingar påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden.
Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget”.
Personer som faller offer för scapegoating kan uppleva stark aggression, men de vänder frustrationen och ilskan mot sig själva (då de har svårt med att sätta gränser).
Syndabocken ger sig själv stryk genom självdestruktiva tankar och beteenden, överanalyserande och självisolering.
Att missbruka obefogade skam-/skuldkänslor är ett exempel på självsabotage. Andra exempel är självnedvärdering och tvivel på sin egen förmåga och potential.
Syndabockens skadade självkänsla blir hans/hennes självuppfyllande profetia när möjligheter dyker upp. Att inte tro på sig själv leder t ex till att personen inte söker den tjänsten, går inte den utbildningen, dejtar inte den personen.
En negativ kedja av erfarenheter och tankar tar över personens psyke där det kan bli svårt att frigöra sig och leva livet till fullo.
Nedsättning av kognitiva förmågor
Vår hjärna klarar av en viss mängd information. Vår perception tar in mängder med intryck utifrån, men hjärnans kapacitet att fokusera på saker är begränsad.
Individen som blir syndabocken i en grupp kan vara så upptagen med att övertänka, att hans/hennes hjärna inte orkar med sitt vanliga jobb, dvs planera, fatta beslut, strukturera upp vardagen och lösa problem.
Psykosomatiska symtom
Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (t ex att du spyr eftersom du är stressad).
Personer som har blivit syndabockar, upplever oftast svår ångest. Ångesten i sin tur kan sätta sig i olika kroppsdelar.
Psykiskt kan personen få symtom som:
- Oro
- Ångest
- Nervositet
- Stress
- Rädsla
- Känslor av hopplöshet
Fysiskt kan personen känna symtom av:
- Trötthet
- Spänningar i nacke och muskler
- Illamående
- Yrsel
- Huvudvärk/ledvärk
- Hjärtklappningar
Slutreflektion
Vi människor har ett grundläggande behov av trygghet. För att vi ska växa och utvecklas bör miljön vi befinner oss i, vara lugn och säker.
Det spelar ingen roll hur starkt psyke en person har, om miljön runtomkring honom/henne är destruktiv, kommer individen med stor sannolikhet att knäckas.
Låt mig illustrera med ett exempel:
Du köper två krukor med orkidéblommor. Den ena krukan ställer du inomhus och tar väl hand om den. Du vattnar blomman regelbundet, är mån om hur mycket solljus den ska få och hur varmt det ska vara inne för att blomman ska må bra.
Den andra orkidéblomman ställer du på altanen mitt under vintern. Det är minusgrader ute och vädret är inte alls anpassad för en orkidé.
Du varken vattnar blomman på altanen eller har planer på att ta in den. Vad tror du händer med den blomman? Den kanske överlever i några dagar, men efter ett tag vissnar den.
Detsamma gäller människor. Vi växer när vi är trygga. Vi utvecklas när vi får gemenskap, kärlek, respekt och omtanke. Vi blir starka när vi får beröm, stöd och empati.
Mobbning, utfrysning och syndabockstänkande förstör den starkaste av oss. Var därmed snäll mot dina medmänniskor. Att vara elak är ett val. Att vara snäll är också ett val. Hoppas du väljer att vara snäll.
Videon nedan är så bra att jag länkar till den igen:
