Den 22 juli 2011 inträffade en bilbombsexplosion på Grubbegata i Oslo, följt av skottlossning mot ungdomar och vuxna på Utøya cirka två timmar senare.
Totalt omkom åtta personer i explosionen och 69 människor dödades i skjutningarna på ön.
Terroristen var en norsk högerextrem som gav sig själv rätten att släcka så många liv.
Varför?
Därför att han var fylld av hat på grund av sina rasistiska/nazistiska/fascistiska övertygelser.
Jag väljer medvetet att inte nämna terroristen vid namn då jag vägrar ge honom uppmärksamhet på nätet genom en tagg i min blogg.
Hat är roten till många konflikter
Hat är roten till många konflikter människor emellan som har gett/ger förödande konsekvenser.
Här ska jag kort förklara utifrån olika psykologiska perspektiv hur hat skapas och vad hat livnär sig på.
Det är inte möjligt att förstå hela bakgrunden till varför en del individer handlar som de gör, men när vi vet de generella orsakerna, kanske kan vi förebygga att oskyldiga människor skadas.
Att ansvara för och återuppta kontrollen över egna känslor kan för en del människor vara svårt – i stället riktar de sina aggressioner utåt:
Mot någon annan. Mot några andra.
De hittar syndabockar för att skuldbelägga ega misslyckanden på.
De skadar andra för att tillfälligt dämpa egen ångest och få lindring inombords.
Vad är hat?
Hat är en stark negativ känsla som kan riktas mot individer, grupper eller idéer och kan ha allvarliga konsekvenser för både enskilda personer och samhället som helhet.
För att förstå varför hat uppstår måste man studera hatet utifrån flera olika psykologiska perspektiv.
Här väljer jag tre psykologiska teorier för att förklara varför människor hatar:
Det kognitiva perspektivet, det psykodynamiska perspektivet och socialinlärningsteorin.
Det kognitiva synsättet
Kognition handlar om hur vi tänker, tolkar, uppfattar och bearbetar sinnesintryck och information.
För att lättare kunna sortera sinnesintrycken är vi som människor tvungna att gruppera händelser, situationer och människor och lägga in dessa i olika fack.
Inom det kognitiva perspektivet kallas denna processen för kategorisering.
Våra erfarenheter skapar kognitiva scheman (små lådor i den mentala strukturen i hjärnan) i vårt tänkande och inne i de kognitiva scheman skapas det kategorier.
Kategorier kan vara människor, fåglar, bestick etc.
Kategorierna hjälper oss att sortera bland alla sinnesintryck och är nödvändiga för att vi ska förstå vår omvärld, men när vi lägger för mycket fokus på att kategorisera, uppstår det fördomar, generaliseringar och ett vi-och-dom tänkande.
När kategorier blir fördomar
Fördomar förklaras inom socialpsykologin och det kognitiva perspektivet som en felaktig och fastlåst förutfattad mening om en individ eller grupp av individer.
Fördomar är våra förutfattade åsikter om människor utifrån deras ras, social status, kön, etnicitet och klass.
Det är också att vi bildar oss en uppfattning om en person utifrån personens grupptillhörighet.
Negativa kognitiva mönster som generaliseringar, kategoriseringar och stereotyper kan bidra till bildandet av hat.
När människor kategoriserar andra som en del av en grupp (t.ex. etnisk, religiös eller ideologisk) och sedan generaliserar negativa egenskaper till hela gruppen, kan det leda till att hat riktas mot gruppen som helhet.
Psykodynamiskt perspektiv på hat
Hat har sina rötter i aggressionsdriften och visar sig genom försvarsmekanismen förskjutning.
I den undermedvetna delen av oss lagras det detets drifter.
Aggressionsdriften är ett exempel på en drift som alla människor har inom sig.
Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss.
När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen), MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss.
När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon annan oskyldig.
Personer som är fientliga och hatiska bär inom sig stora mängder aggressivitet.
Dessa individer saknar balans mellan detets begär, jagets konsekvenstänk och överjagets etik och moral.
Ibland vet de – och oftast vet de inte att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet.
Ilskan vill ut och där finns det olika vägar att ta.
En del väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera den – och istället riktar den mot andra människor eller objekt.
Att hata en grupp blir ett sätt att leva ut sin aggression och överleva trots sin ilska.
Ett exempel:
Ett barn som växer upp med verbala och fysiska kränkningar och som saknar snälla/stabila förebilder, tränger bort aggressionen om kränkningarna till det undermedvetna och börjar förskjuta sin ilska genom att trycka ner, hata, skada och kränka andra människor.
Varför aggressionsimpulsen trängs undan till det undermedvetna kan förklaras med att barnet känner ambivalens till föräldern som kränker.
Å ena sidan känner barnet kärlek till föräldern som kränker men samtidigt känner barnet aggression då föräldern gör barnet illa.
Att hata föräldern kan skapa ännu svårare känslor hos barnet och av den anledningen bortträngs aggressionsdriftens önskan till det undermedvetna och istället skapas det hos barnet olika försvarsmekanismer som ska täcka de riktiga impulserna och önskningarna.
Analyserar vi hat, handlar det om försvarsmekanismen förskjutning (som jag skrev ovan).
I ilskan finns det mycket överskottsenergi som vill ut.
Denna sortens energi är dock tillfälligt och kommer efter ett tag att mattas av och omvandlas till depression.
Social inlärning
Enlig socialinlärningsteori kan hat också läras genom social interaktion och observation.
Om en person växer upp i en miljö där hat och fördomar är vanliga, kan de internalisera dessa värderingar och beteenden och sedan sprida dem vidare till andra.
Social inlärningsteorier betonar vikten av förebilder och omgivningens påverkan på hur människor formar sina attityder och beteenden.
Gruppidentitet
Människor har ett grundläggande behov av att identifiera sig med olika sociala grupper.
Gruppidentiteter kan bli mycket starka då individens behov av att tillhöra en grupp är livsnödvändigt.
I extrema och destruktiva grupper kan det lättare uppstå masspsykos där gruppmedlemmarna gör allt för att behålla egna övertygelser.
Genom att förminska “dom andra” får individen känslor av falsk betydelse – en slags överlägsenhetskomplex.
Terroristen i Utøya
Utøyaterroristen hade mängder med hat och aggression inom sig sedan barndomen.
De ohanterade konfliktfyllda känslorna inom honom ledde till att han anslöt sig till olika högerextrema grupper och i dessa grupper fick han sitt hat förstärkt då fler än honom avskydde samma ideologier och samma grupper av människor.
Massmördaren tog ut sin aggression på oskyldiga ungdomar på sommarlägret i Utøya vars enda önskan var att bidra till ett samhälle med ökad välfärd och gemenskap.
Ungdomarna hade samlats där för att umgås, utbyta idéer, lära sig politik och träffa jämnåriga.
De hade ingen aning om att det fanns en man därute som på grund sitt eget självhat skulle mörda dem.
Jag skriver självhat då jag tror innerligen att människor som är kapabla till att döda/skada oskyldiga drivs av ohanterade känslor av egenhat.
Individer som älskar och respekterar sig själva har sällan behov av att skada andra.
Låt oss aldrig glömma
Låt oss aldrig glömma terroristattacken på Utøya den 22 juli 2011.
Om historien har lärt oss någonting så är det att “Vi-och-dom” tänkande leder oss rakt in i förödelser.
Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan.
Vi föds med förmågan att knyta an till andra människor och utvecklar empatin som finns inom oss.
Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska) som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan.
Med andra ord: empatin finns i våra gener.
Etnicitet, ras och rasism
Videon nedan förklarar begreppen ras och rasism mer detaljerade.
Källa: Anlysen utifrån de psykologiska teorierna är min egen.
Foto: Sixteen Miles Out