Människans psyke är komplext. Händelser och situationer som borde vara lust-/glädjefyllda kan ge oss ångest eller leda till depression och annan psykisk ohälsa.
Här skriver jag ett blogginlägg om vårångest och årstidsdepression. Du kanske tänker: “Vad säger du mannen?” Vilken vår? Det snöar ute!”, men optimist som jag är vet jag för säkert att våren kommer att dyka upp när som helst.
Skämt å sido – det är många därute som blir ångestfyllda eller deprimerade på grund av årstidsskiftningar. Jag hoppas att detta blogginlägg ökar förståelsen för vår komplexitet och ökar acceptansen för oss själva och våra känslor.
Först definitionen av ångest.
Vad är ångest
Reaktion på ångest påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.
Ångesten är kroppens sätt att signalera fara. Ibland är faran verklig och ibland finns faran i våra tankar och fantasier.
Ångest räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd – till exempel att du tänker katastrof och blir illamående.
Vid upplevd ångest höjs kroppens försvarsreaktion och beredskap. Alarmreaktionen (som signalerar fara) styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan, utan har till funktion att rädda oss från farliga situationer.
Förenklad skulle man kunna säga att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv: “Lugna ner dig … bli inte stressad … svettas inte …“.
Ångesten är ofarlig, men den kan kännas obehagligt. Om ångesten däremot inte hanteras rätt kan den leda till generaliserad ångestsyndrom (GAD) och panikångestattacker.
Läs om: Skillnaden mellan ånger och ångest
Seasonal Affective Disorder (SAD)
Seasonal Affective Disorder (SAD) kan översättas som “Säsongsmässig affektiv störning”och är en form av depression som är kopplad till årstidsväxlingar. Symtomen på SAD börjar vid samma tid och slutar vid samma tid varje år.
Det depressiva tillståndet SAD påverkar individen framförallt under hösten och vintern, men kan drabba många även under våren och sommaren.
Vad som orsakar SAD är inte klarlagt, men det finns ett antal biologiska teorier som försöker förklara uppkomsten av tillståndet.
En av de medicinska förklaringarna till SAD är att kroppens biologiska klocka och signalsubstansen serotonin störs när årstider ändras. Serotonin är kopplad till humörreglering och för lite av den kan leda till depression.
Hormoner, särskilt melatonin, kan också bidra till humörförändringar på våren. Melatonin är viktig för regleringen av våra sömncykler. Varje förändring i sömncykeln kan orsaka sömnproblem och trötthet.
När det blir ljusare, blir hjärnan för pigg och får svårare att sova. Sömnbehovet är lika stort som innan, men ljuset lurar vår hjärna om att den inte behöver sin sömn lika mycket.
De vanligaste symptomen på SAD är:
- Nedstämdhet
- Brist på energi
- Överdriven trötthet
- Viktökning
- Ökad aptit
- Svårigheter att koncentrera sig
- Minskad intresse för aktiviteter man normalt sett tycker om
- Social isolering och ibland även ökad ångest.
Graden av symtomen skiljer sig självfallet från person till person.
Människans ovilja till förändring
En av anledningarna till varför människor känner ångest eller blir deprimerande när våren kommer kan bero på hjärnans omställning. Vi människor kan lätt anpassa oss efter förändringar, men vi vill helst inte ge upp det som är bekvämt.
Under vinterhalvåret stänger vi dörren om oss och blir aningen osocial. Vinterkläder är mysiga och fluffiga, vilket gör att det inte märks om vi lägger på oss några extra kilon.
Vi softat framför TV:n, beklagar oss över kylan och mörkret och gosar i soffan med filten på. Det finns, under vintern, en gemensam förståelse för att vara lite osocial och en önskan om att vara för sig själv.
Att lämna det bekväma
Vi blir vana vid den årstiden vi befinner oss i, och skaffar oss rutiner och vanor som passar den årstiden. Sedan tycker vi inte om förändringar. Det är bra som det är.
Vi människor är biologiskt och tankemässigt programmerade för att ha olika reaktioner på förändringar. Varför vi är ovilliga att lämna vårt comfort-zone kan bero på följande:
- Det finns trygghet i det bekväma. Här kan det handla om behovet av kontroll. Det som är bekant ger en känsla av trygghet.
- Det okända skrämmer oss. Vi vill inte gärna ta risker. Vad ska det vara bra för?
- Vi gör motstånd mot att ändra våra rutiner och vanor. Förändring kan innebära att våra rutiner och vanor behöver ändras, vilket kan bli jobbigt och obekvämt.
När en ny årstid kommer, har vi inget annat val än att acceptera förändringen. Vi tycker inte det är kul, vi blir ledsna och ångestfyllda, men vi har liksom inget val.
Vi måste hoppa in i det nya.
Vi stressar oss till glädje
Jag har märkt att när solen skiner brukar gymmet jag tränar på bli överfullt. Folk kämpar och kämpar. Men under snöiga aprildagar, brukar det bli tomt på gymmet.
Våren (och sommaren) kopplas ihop med förälskelse, bröllop, resor och beach-bodies. Förväntningarna för med sig stress då vi vill att det ska hända mängder med positiva saker och vi förväntar oss att våra drömmar ska bli verklighet.
Samtidigt känner vi av pressen att vara glada och lyckliga. När vi märker att no-way du kommer att gå ner femton kilo på två månader och få synliga magmuskler, blir vi ledsna och nedstämda.
Vad ska folk säga om mig nu då? (tänker vi)
Vi börjar hysteriskt dejta för att tvinga fram ett förhållande då det känns socialt oacceptabelt att gå runt och vara ensam under våren och sommaren.
Det finns våra egna krav på hur våren borde vara och vi lever med inbillningen om hur vi tror att andra vill att vi lever våra liv under våren och sommaren.
Personligen tycker jag att när vi stressar oss till glädje, blir vi istället besvikna och ledsna. Det gäller därmed att ha sina mål, motiv och visioner, men att ta varje dag som den kommer.
Vi må ha våra livsplaner färdigskrivna, men det är i de spontana stunderna i livet som vi upplever den riktiga lyckan. Vi kan planera våra liv, men vi kan inte tvinga fram att leva.
Lektion
Nedan länker jag till en lektion om psykisk ohälsa där jag förklarar vad ångest är.
Foto: Juan José Valencia Antía
